trolldom eller tro
Skriftlig fråga 1999/2000:625 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-02-25
- Besvarad
- 2000-03-01
- Anmäld
- 2000-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:625
av Carina Hägg (s) till statsrådet Ulrica Messing om trolldom eller troTrolldom eller tro, den uppmärksammade barnmisshandeln i Skogås har berört oss alla. Det aktuella fallet ska jag inte gå närmare in på utan min fråga berör det som följt i spåren av denna tragiska händelse. Vi har i medier kunnat se en ström av förvirrade uttalanden och artiklar kring traditionella afrikanska religioner. Den brist på kunskap som redan tidigare påtalats i det svenska samhället kring traditionella afrikanska religioner har nu blottlagts. Med detta har också fördomar och koloniala betraktelsesätt synliggjorts. De som bekänner sig till denna form av religiositet återfinns ej i statistiken, är inte synliga med kyrkor och genom missionsverksamhet eller genom deltagande i samhällsdebatten. Men i dag vet vi att det ändå finns människor bland oss som känner sig djupt kränkta över de uttalanden som görs.
Det är oroande om dessa fördomar även fortsättningsvis ska få spridas så obehindrat. För att inte undergräva vidare integrationssträvanden borde berörda myndigheter reagera.
Min fråga är om statsrådet Ulrica Messing ämnar göra något för att motverka fördomar kring traditionella afrikanska religioner.
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:625 besvarad av
den 1 mars
Svar på fråga 1999/2000:625 om trolldom eller tro
Statsrådet Ulrica Messing
Carina Hägg har frågat mig om jag ämnar göra något för att motverka fördomar kring traditionella afrikanska religioner.
Fördomar och generaliseringar är ett samhällsproblem som kommer till uttryck på en rad samhällsområden. Onyanserade uttalanden kan bidra till att förstärka fördomar och leda till diskriminering och i värsta fall till främlingsfientlighet.
Ett av integrationspolitikens viktigaste mål är att förbygga och motverka etnisk diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och intolerans. I det ingår förstås även att motverka fördomar. Både Integrationsverket och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ska arbeta med detta. Integrationsverket finansierar också ett viktigt projekt, Quick Response, som drivs av Ungdomens Röda kors. Syftet med projektet är att nyansera debatten i frågor som rör invandring och främlingsfientlighet genom att förse massmedier och organisationer med fakta och bakgrundsinformation när felaktiga eller generaliserande uppgifter om vissa grupper sprids. Det är förstås viktigt att även massmedier känner ett ansvar och undviker uttryck eller beskrivningar om vissa folkgrupper eller religioner som kan uppfattas som kränkande, särskilt när sådana uttryck eller beskrivningar saknar betydelse i sammanhanget.
Staten ger också bidrag till olika organisationer som är verksamma på det integrationspolitiska området. Inom ramen för stödet finns utrymme för organisationerna att utifrån sina specifika förutsättningar bidra till att t.ex. förebygga och motverka fördomar om den egna gruppen.
Att sprida och spela på fördomar kan också i vissa fall vara straffbart. Det är sålunda straffbart att i ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse.
Mitt svar på Carina Häggs fråga är således att motverkandet av fördomar och farliga generaliseringar, oavsett vilken etnisk grupp eller religion det riktar sig mot, ingår i det generella arbetet mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.