Tillväxtstrategi för Sveriges framsida
Skriftlig fråga 2013/14:505 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-03-19
- Anmäld
- 2014-03-19
- Besvarad
- 2014-03-26
- Svar anmält
- 2014-03-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 mars
Fråga
2013/14:505 Tillväxtstrategi för Sveriges framsida
av Anders Karlsson (S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
Skåne och Öresundsregionen utgör Sveriges andra eller tredje storstadsregion, lite beroende på hur man räknar. Statsmakterna tycks däremot främst vara engagerade av utvecklingen i Stockholmsregionen, Mälardalen och Västra Götaland i nämnd ordning. Lite intresse ägnas åt Skåne. En ny Götalandsbana kommer att sammanbinda Stockholm och Göteborg via Sveriges ”fjärde storstadsområde”, det vill säga Linköping-Norrköping samt Jönköping. Ett tillväxtband läggs genom detta över ”Mitt-Sverige”. Frågan är då vilka tankar som finns kring tillväxtbandet ”Syd-Väst”, som omfattar Skåne, Halland och Göteborg med andra delar av Västra Götaland. Egentligen kan detta band också knytas ihop med Själland och dras upp till Osloområdet.
Vilken tillväxtstrategi har ministern för Sveriges framsida, det vill säga Skåne, Halland och Västsverige?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:505 besvarad av Näringsminister Annie Lööf
den 26 mars
Svar på fråga
2013/14:505 Tillväxtstrategi för Sveriges framsida
Näringsminister Annie Lööf
Anders Karlsson har frågat mig vilken tillväxtstrategi jag har för Sveriges framsida, dvs. Skåne, Halland och Västsverige.
Regeringen bedriver en aktiv regional tillväxtpolitik och näringspolitik för att stärka förutsättningarna för en hållbar tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet, och tillför årligen medel till länen för regionala tillväxtåtgärder. Under mandatperioden 2010–2014 har Skåne, Halland och Västra Götaland sammantaget tilldelats drygt 560 miljoner kronor till projekt och insatser som främjar hållbar regional tillväxt och utveckling.
För treårsperioden 2012–2014 har regeringen även tillfört 75 miljoner kronor i extra medel till Västra Götalandsregionen, som bl.a. ska finansiera näringslivsfrämjande insatser. Även Region Skåne har tilldelats 10 miljoner kronor i extra medel för perioden 2013–2014. Syftet med medlen är att förbättra länets möjlighet att verka för strukturomvandling och förnyelse av näringslivet.
EU:s strukturfonder är också ett viktigt instrument för den lokala och regionala tillväxten i landet. Under programperioden 2007–2013 tilldelades programmen Skåne-Blekinge och Västsverige tillsammans över en miljard kronor från den Europeiska regionala utvecklingsfonden. Detta är betydande utvecklingsmedel som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft i länen. För närvarande pågår arbetet med att förbereda nya strukturfondsprogram för den kommande programperioden 2014–2020.
Regeringen genomför även omfattande infrastruktursatsningar. Totalt satsar regeringen 522 miljarder kronor i den kommande nationella planen för Sveriges transportsystem under åren 2014–2025. En viktig satsning för Västsverige och Halland är dessutom det Västsvenska paketet som regeringen medfinansierar. Paketet ska bidra till en hållbar utveckling i Västsverige genom bl.a. en attraktiv kollektivtrafik och tillförlitliga tranporter för näringslivet.
Regeringen anser vidare att den bästa kunskapen om vad som behövs för att utveckla Skåne, Halland och Västsverige finns i de egna regionerna. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna hos länen. Både i Skåne, Halland och Västra Götaland bedrivs ett aktivt och målinriktat regionalt tillväxtarbete. Regeringen anser att dessa län uppvisar ett målmedvetet och väl samordnat regionalt tillväxtarbete.
Tillsammans med länens egna prioriteringar och insatser skapar regeringens satsningar inom näringspolitiken och den regionala tillväxtpolitiken mycket goda förutsättningar för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i alla delar av landet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.