Terapi som ska bota hbtq-personer
Skriftlig fråga 2018/19:391 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2019-03-12
- Överlämnad
- 2019-03-13
- Anmäld
- 2019-03-14
- Sista svarsdatum
- 2019-03-20
- Svarsdatum
- 2019-03-21
- Besvarad
- 2019-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Hbtq-personer är särskilt utsatta för hedersförtryck, och ett av hedersförtryckets många vidriga ansikten är omvandlingsterapi.
Tyvärr är inte Sverige förskonat från fenomenet omvandlingsterapi. Det har i år gått 40 år sedan modiga aktivister på Socialstyrelsens trappa och en trotsig Barbro Westerholm tvingade igenom en friskförklaring av homosexuella.
Trots att det inte längre finns något att ”bota” har vi de senaste åren allt oftare hört om människor som blivit tvingade att besöka präster, imamer eller självutnämnda amatörpsykologer för att bli renade från onda andar.
Det handlar om människor som tvingas be i grupp för att bli friska. Problemet gror i unkna hederskontexter, och unga hbtq-personer offras för att skydda och upprätthålla familjens heder. Men det finns verkligen inget hedersamt i att tillåta förlegade och skadliga kvarlevor av homofobi.
Sverige måste få en skarpare lagstiftning på plats för att få bukt med det växande problemet omvandlingsterapi. Malta och vissa regioner i Spanien har sedan tidigare ett uttryckligt förbud, och i somras öppnade den tyska hälsoministern dörren för att det också skulle genomföras i Tyskland. Vi vill också genomföra en rad förslag för att kväva hedersförtrycket och se till att omvandlingsterapin till sist dör ut.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att kartlägga fenomenet omvandlingsterapi och även vid behov kriminalisera omvandlingsterapi?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:391 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Ju2019/
01010/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:391 av Robert Hannah (L)
Terapi som ska bota hbtq-personer
Robert Hannah har frågat mig om jag och regeringen avser att kartlägga fenomenet omvandlingsterapi och även vid behov kriminalisera omvandlingsterapi. I frågan anförs att hbtq-personer är särskilt utsatta för hedersförtryck och blivit tvingade att besöka präster, imamer eller självutnämnda amatörpsykologer för att bli ”botade”.
Hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter är en högt prioriterad fråga för regeringen. Det är i år 40 år sedan homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos i Sverige. Sedan dess har mycket gjorts men det finns fortfarande mycket arbete kvar innan alla människor kan känna att de har rätt att vara som de är.
När det gäller s.k. omvandlingsterapi vill jag till att börja med påpeka att detta inte får förekomma inom hälso- och sjukvården. All behandling ska utgå från ett medicinskt behov. Eftersom homosexualitet inte är en sjukdom är det inte heller något som ska behandlas inom vården.
Ingen ska tvingas att genomgå omvandlingsterapi. Det är brottsligt och kan bestraffas t.ex. som olaga tvång. Om brottet har hedersmotiv kan detta beaktas i försvårande riktning när påföljden bestäms. För att det inte ska råda något tvivel om att hedersmotiv uppmärksammas såväl vid utredning som vid lagföring av brott har en utredning föreslagit en särskild straffskärpningsgrund som tydliggör detta (SOU 2018:69). Utredningens betänkande är på remiss.
Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck nämns särskilt i januariavtalet, som är en sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Bland annat anges att hedersrelaterat våld och förtryck måste bekämpas genom strängare straff och att brott med hedersmotiv ska utgöra en egen brottsrubricering. Regeringen har för avsikt att snarast låta en särskild utredare bl.a. överväga och lämna förslag på hur en uttrycklig straffbestämmelse som tar sikte på hedersrelaterat våld och förtryck skulle kunna utformas.
Vid misstanke om elevers utsatthet för hedersrelaterat förtryck har skolan skyldighet att anmäla misstanke om att barn far illa till socialnämnden.
Den fråga som Robert Hannah ställer har koppling inte bara till arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck utan också till arbetet för att stärka hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter. Även på det området har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Under föregående mandatperiod beslutades t.ex. om statlig ersättning till personer som drabbats av det tidigare steriliseringskravet i könstillhörighetslagen och ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner. Nästa vecka redovisar Polismyndigheten ett uppdrag som avser vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa hatbrott, med särskilt fokus på transpersoner och utsatta EU/EES-medborgare.
Jag vill avslutningsvis nämna betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Där föreslås bl.a. att stöd inte ska få lämnas om ett trossamfund eller någon av dess församlingar eller företrädare, inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet, t.ex. utövar våld mot person, tvång eller hot eller kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Betänkandet har remitterats och bereds nu inom Regeringskansliet.
Stockholm den 21 mars 2019
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.