Sydostlänken

Skriftlig fråga 2017/18:90 av Annicka Engblom (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-10-11
Överlämnad
2017-10-12
Anmäld
2017-10-13
Svarsdatum
2017-10-18
Sista svarsdatum
2017-10-18
Besvarad
2017-10-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Djuphamnen i Karlshamn är en av de snabbast växande hamnarna i landet och har ett strategiskt bra läge för snabba och miljövänliga järnvägstransporter. Hamnen utgör en av utgångspunkterna för en stärkt nationell förmåga att hävda sig på de nya transportmarknaderna i och omkring Baltikum. Hamnen är en av de tio hamnar i landet som den tidigare alliansregeringen i sin hamnutredning omnämnde som en av de mest intressanta att prioritera för framtida satsningar.

Men för att underlätta transporterna till och från hamnen med resten av landet behövs det en ny järnvägssträckning, den så kallade Sydostlänken, mellan Blekinge kustbana och Olofström. Denna sträcka skulle möjliggöra att nå fram till stambanan i Älmhult för vidare transporter norrut.

Blekinge utgör tillsammans med de intilliggande regionerna Skåne och Småland den mest industriintensiva regionen söder om huvudstaden med stora industrier som Volvo Personvagnar, Ikea, Stora Enso, Södra Cell och Aarhus/Karlshamns AB. De kännetecknas samtliga av stora och tunga godsflöden som i dag till stora delar sker på väg. En utbyggnad av Sydostlänken skulle däremot innebära att transporter i stället skulle kunna gå via järnväg, vilket inte bara är rimligt ur klimatsynpunkt utan dessutom minskar risken för olyckor. Även driftssäkerheten för bland annat Volvo Personvagnars transporter mot Belgien och Göteborg skulle öka. Sträckningen skulle även göra att Ikea skulle få direktanslutning till Karlshamn.

I Blekinge finns det i dag en stark politisk konsensus om att Sydostlänken måste bli av, både för Blekinges del men också för att öka företagens möjlighet att exportera sina varor mer miljösmart och för att öka Sveriges tillgänglighet mot Europa och världsmarknaderna. Vi ska inte glömma att Sverige är ett litet land i norra Europa och att utan tillgänglighet minskar våra företags möjligheter att konkurrera. 

Dåvarande trafikpolitisk talesperson Anders Ygeman lovade inför valrörelsen 2014 att regeringen skulle skjuta till pengar och att Sydostlänken skulle byggas. Jag ställde senare frågan till dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson om regeringen ämnar infria det vallöftet men fick då oklara besked. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Avser statsrådet att infria vallöftet från Socialdemokraterna och ge Trafikverket i uppdrag att lägga till Sydostlänken i Trafikverkets plan över prioriterade projekt?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:90 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Dnr N2017/06268/TIF

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:90 av Annicka Engblom (M) Sydostlänken

Annicka Engblom har frågat mig om jag avser att infria vallöftet från Socialdemokraterna och ge Trafikverket i uppdrag att lägga till Sydostlänken i Trafikverkets plan över prioriterade projekt.

Inledningsvis noterar jag att projektet inte ingår i gällande nationella plan som fastställdes av alliansregeringen.

Den 31 augusti 2017 överlämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018–2029 till regeringen. Enligt planförslaget vill Trafikverket, för att upprätthålla framkomligheten, punktligheten och kapaciteten, bl.a. genomföra reinvesteringar på delar av det lågtrafikerade järnvägsnätet. I Trafikverkets planförslag ingår byte av spår mellan Älmhult och Olofström med byggstart under perioden 2018–2020. Elektrifiering och upprustning på befintlig bana mellan Älmhult och Olofström anges bland de objekt som Trafikverket föreslår om ramen för namngivna investeringar utökas med 10 procent.

Trafikverkets förslag till nationell plan har nu gått ut på en bred remiss och kommer att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2018 och jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt.

Stockholm den 17 oktober 2017

Tomas Eneroth

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.