Sveriges avgift till EU

Skriftlig fråga 2013/14:189 av Damberg, Mikael (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-12-10
Anmäld
2013-12-10
Besvarad
2013-12-18
Svar anmält
2013-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 december

Fråga

2013/14:189 Sveriges avgift till EU

av Mikael Damberg (S)

till statsminister Fredrik Reinfeldt (M)

Efter förhandlingarna om långtidsbudgeten i EU var statsministern mycket nöjd. Statsministern menade att belastningen på kommande EU-budget skulle stanna på 32 miljarder kronor och att han således hade minskat den svenska avgiften. För 2012 låg avgiften på 32,5 miljarder kronor.

Men när regeringen presenterade sin budget i september visade det sig att avgiften är betydligt högre. Genomsnittet för EU-avgiften de närmaste fyra åren är ca 35 miljarder kronor. Det är en väsentlig skillnad på närmare 3 miljarder mot vad statsministern tidigare utlovat. 

Min fråga till statsministern är:

Varför har avgiften till EU gått upp när statsministern sade att den skulle minska?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:189 besvarad av Finansminister Anders Borg

den 18 december

Svar på fråga

2013/14:189 Sveriges avgift till EU

Finansminister Anders Borg

Mikael Damberg har frågat statsministern varför Sveriges avgift till EU ökar när statsministern sa att den skulle minska?

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Prognosen för Sveriges avgift till EU i budgetpropositionen presenteras som övriga anslag alltid i löpande priser. Bedömningen att den genomsnittliga avgiften för 2014–2020 skulle uppgå till 32 miljarder kronor uttrycktes i fasta priser, vilket är det mått som används i förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, och baserades på att utgiftsvolymen under den aktuella perioden sjunker jämfört med innevarande period. Uttrycks prognosen i budgetpropositionen på samma sätt i fasta priser är den beräknade avgiften under 2014–2017 ca 32 miljarder kronor.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.