svenskt lantbruk

Skriftlig fråga 1997/98:870 av Jonsson, Göte (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-06-11
Anmäld
1998-06-15
Besvarad
1998-06-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:870 av Göte Jonsson (m) till jordbruksministern om svenskt lantbruk

Det står helt klart att svenskt lantbruk kämpar med konkurrensnackdelar. Bl.a. den livsmedelspolitiska utredningen klarlägger detta. Skatter och avgifter är en bidragande orsak. Samtidigt har priserna på många jordbruksprodukter sjunkit de senaste åren. Bönderna har också liksom alla andra fått bära sviterna av 80-talskrisen.

Det är därför högst anmärkningsvärt att landets jordbruksminister genom uttalande påstår att bönderna sluppit betala för krisen.

Jag vill med anledning av detta fråga om jordbruksministern är beredd att på ett mera sakligt sätt fortsättningsvis redovisa den ekonomiska situationen för Sveriges bönder.

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:870 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:870 om svenskt lantbruk
    Jordbruksminister Annika Åhnberg

Göte Jonsson har frågat om jag är beredd att på ett mera sakligt sätt fortsättningsvis redovisa den ekonomiska situationen för Sveriges bönder.

Regeringen anser att livsmedelssektorn är en framtidsnäring. Förslagen från den av regeringen tillsatta utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Bl.a. tas i detta sammanhang upp frågor rörande skatter och avgifter inom sektorn.

Att priserna på flera jordbruksprodukter har sjunkit är helt naturligt eftersom en förskjutning skett inom den gemensamma jordbrukspolitiken från prisstöd till direktbidrag. År 1998 beräknas direktbidragen till jordbruket inklusive kompensation för revalveringen att uppgå till 7,2 miljarder kronor.

Denna och andra uppgifter rörande den ekonomiska situationen och utvecklingen inom jordbrukssektorn framgår av Jordbruksverkets sektorskalkyl. Av den framgår också att driftsöverskottet år 1997 jämfört med året före EU-medlemskapet ökade med 36 %. Mellan åren 1997 och 1998 beräknas överskottet öka med ytterligare drygt 20 %. Mellan åren 1994 och 1998 skulle driftsöverskottet inom jordbruket således öka med 60 %.

Av dessa siffror framgår inte de förbättringar som strukturrationaliseringarna inom sektorn medför. Härtill kommer också de väsentliga förbättringar i beskattningen av bl.a. eget kapital som genomförts.

Det är således få om än några andra grupper i samhället som har haft en så positiv utveckling som jordbruket.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.