Till innehåll på sidan

Svensk tandläkarlegitimation med polsk utbildning

Skriftlig fråga 2017/18:633 av Barbro Westerholm (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-01-23
Överlämnad
2018-01-23
Anmäld
2018-01-24
Svarsdatum
2018-01-31
Sista svarsdatum
2018-01-31
Besvarad
2018-01-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

I Polen finns internationell läkar- och tandläkarutbildning som många svenskar söker sig till. Detta har bidragit till att minska bristen på läkare och tandläkare i Sverige.

Läkarstudenterna från Polen kan avsluta sin utbildning i Sverige genom att göra sin allmäntjänstgöring (AT) här och sedan få sin behörighet i yrket. Detta går däremot inte för tandläkarna, eftersom AT-tjänstgöringen för tandläkare avskaffades i Sverige på 1990-talet på begäran av landstingen. Landstingen har sedan velat återinföra AT för tandläkare men fått avslag. I stället erbjuder en del landsting, men även privattandläkare, tjänstgöring som trainee ett år. 

För att de som studerat i Polen ska få svensk legitimation kräver Sverige att de fått behörighet för yrket i Polen, vilket inbegriper AT-tjänstgöring i Polen. Detta har tidigare inte utgjort något problem, men nu har Polen infört ett krav på språkprov i polska innan man får genomgå AT där. Detta har inneburit svårigheter för studenterna med tanke på den tid språkutbildningen tar och de kostnader den för med sig. Studenterna avser ju inte heller att stanna i Polen utan att komma tillbaka till Sverige där det råder tandläkarbrist.

Enligt Socialstyrelsen, och i dagarna genom beslut av Förvaltningsrätten i Stockholm, måste tandläkare som har studerat i Polen ha gått AT i Polen för att bli godkända som legitimerade tandläkare i Sverige. Det bygger på ett EU-yrkeskvalifikationsdirektiv. I Finland och Danmark har man löst problemet med AT-tjänstgöringen genom att låta de polskutbildade tandläkarna under ett speciellt förordnande praktisera under tillsyn ett år för att sedan ansöka om dansk eller finsk legitimation. I Norge har man gått längre och kommit fram till att den praktik som studenterna genomgått under utbildningen är tillräcklig för att kunna godkännas av EU.

Min fråga till socialminister Annika Strandhäll är:

 

Skulle den lösning beträffande AT-tjänstgöringen man tagit fram i Danmark och Finland också kunna tillämpas i Sverige för att vi utan dröjsmål ska kunna ta vara på den resurs de i Polen utbildade tandläkarna utgör?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:633 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/0048/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:633 av Barbro Westerholm (L) Svensk tandläkarlegitimation med polsk utbildning

Barbro Westerholm har frågat mig om huruvida den lösning beträffande AT-tjänstgöring man har tagit fram i Danmark och Finland också skulle kunna tillämpas i Sverige för att vi utan dröjsmål ska kunna ta vara på den resurs de i Polen utbildade tandläkarna utgör.

Tillgången på tandläkare och specialiserade tandläkare per 100 000 invånare har i stort sett har varit oförändrad sedan början av 2000-talet, vilket framgår av Socialstyrelsens rapport Nationella planeringsstödet 2017. Av rapporten framgår även att Sverige år 2014 låg i den övre halvan beträffande antal tandläkare sysselsatta i tandvård per 100 000 invånare, i förhållande till andra länder i EU-/EES-området. Det sammanfattas i rapporten att inom tandvården överstiger efterfrågan tillgången på tandläkare och tandhygienister, i likhet med andra hälso- och sjukvårdsyrken. Obalansen för dessa yrken är dock mindre påtaglig än inom övrig hälso- och sjukvård.

I Sverige finns det 21 reglerade yrken inom hälso- och sjukvården. Ansökan om svensk legitimation inom dessa yrken kan göras utifrån olika regelverk och med utbildningar från olika länder. Regeringen bevakar kontinuerligt förändringar som sker inom detta område. Socialstyrelsen är ansvarig myndighet och utarbetar t.ex. föreskrifter och handlägger ansökningar om svensk legitimation.

Regeringen har följt de förändringar som skett i Polen avseende regelverket för tandläkarlegitimation och de konsekvenser det medfört för enskilda individer. Mot bakgrund av bestämmelserna i regeringsformen om myndigheternas respektive domstolarnas självständighet är jag förhindrad att uttala mig om myndighetsutövning mot enskilda eller om rättsavgöranden i enskilda fall. Jag fortsätter att följa frågan.

Stockholm den 31 januari 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.