svensk sjöfart och skatterna
Skriftlig fråga 1997/98:986 av Johansson, Magnus (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-05
- Anmäld
- 1998-08-10
- Besvarad
- 1998-08-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 augusti
Den senaste tiden har vi kunnat se att alltfler svenska rederier väljer att flagga ut sina fartyg t.ex. till Norge. Enligt tidningen Nautisk tidskrifts nr 4 1998 har mellan 15 och 20 svenska fartyg registrerats i Norsk Internasionalt Skipsregister (NIS). Senast i raden är Helsingborgsrederiet Gorthon-line som meddelar att det går in i NIS med tre av sina fartyg. På det sättet räknar man med att spara ca 8 miljoner om året i löneutgifter och skatter.
Detta är en utveckling som riskerar att utarma Sveriges ställning som sjöfartsnation och många arbetstillfällen står på spel. Tyvärr har det visat sig att en del länder använder sig av statliga stöd i form av skatterabatt eller direkt rederistöd för att locka till sig fartyg. Det arbete som regeringen här bedriver inom EU är positivt och bör poängteras.
Min fråga till skatteministern blir:
Avser skatteministern att göra en sammanhållen konsekvensutredning för svensk sjöfartsnäring av den senaste tidens utveckling?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:986 besvarad av , ()
- Kommunikationsminister Ines Uusmann
den 20 augusti
Magnus Johansson har frågat skatteministern om han avser att göra en sammanhållen konsekvensutredning för svensk sjöfartsnäring beroende på den senaste tidens utveckling med uppgifter om utflaggning. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att det ankommer på mig att svara på denna fråga.
Ett flertal sammanhållna konsekvensutredningar om den svenska sjöfartsnäringens förutsättningar har genomförts i Sverige sedan 1993/94. Flertalet har resulterat i slutsatsen att om Sverige vill bibehålla sin handelsflotta krävs statliga insatser. Sådana insatser har också riksdagen fattat beslut om vid flera tillfällen sen dess. I december 1996 antog riksdagen ett sjöfartspolitiskt beslut som innebär att man skall skapa långsiktighet och rimliga konkurrensvillkor för den svenska handelsflottan.
EG-kommissionen har därefter i maj 1997 fattat beslut om riktlinjer för statsstöd till sjöfarten som - mot bakgrunden av utflaggningen från flertalet medlemsstater inom EU - skall kunna tillåtas.
Flera länder inom EU har nu inom ramen för de nya riktlinjerna förstärkt sina näringspolitiska insatser på sjöfartsområdet, bl.a. Holland och Tyskland. Detta har påverkat den svenska handelsflottans konkurrenskraft negativt.
I en skrivelse till Sveriges Redareförening den 6 november 1997 anger regeringen att inriktningen av det sjöfartspolitiska arbetet skall vara att snabbt också i Sverige pröva förutsättningarna att ytterligare kunna reducera den svenska handelsflottans bemanningskostnader. Regeringen har i 1998 års ekonomiska vårproposition (1997/98:150) angivit att man avser återkomma med konkreta förslag till lösningar i dessa frågor i budgetpropositionen för 1999.
I avvaktan på detta har regeringen beslutat om att från den 1 juli 1998 tillfälligt öka bidraget till sjöfarten genom att höja bidraget till kostnader för socialavgifter från 29 000 till 45 000 kr per kalenderår och årsarbetskraft inom ramen för den av riksdagen beslutade reviderade budgeten för Rederinämnden.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.