Svältkatastrofen i Sydsudan
Skriftlig fråga 2016/17:930 av Hans Linde (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-23
- Överlämnad
- 2017-02-24
- Anmäld
- 2017-02-28
- Svarsdatum
- 2017-03-08
- Sista svarsdatum
- 2017-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
FN har varnat för att över 100 000 människor är drabbade av svält till följd av inbördeskrig och en kollapsad ekonomi i Sydsudan. Ytterligare omkring 1 miljon människor är på gränsen till svält enligt World Food Programme och andra FN-organ. Nu behövs omedelbar humanitär hjälp för att förhindra den eskalerande katastrofen.
Det är första gången sedan 2011 som FN förklarar att det råder svält i ett land. Då dog över en kvarts miljon människor i Somalia mellan oktober 2010 och april 2012. Enligt FN:s definition av svält ska minst 20 procent av invånarna i ett område lida av extrem brist på livsmedel, 30 procent ska vara undernärda och två personer per 10 000 invånare ska dö dagligen.
När Sydsudan fick sin självständighet i slutet av en av de mest utdragna konflikterna i Afrikas moderna historia var förväntningarna stora i det oljerika landet. Det tre år långa och fortfarande pågående inbördeskriget har grusat alla förhoppningar.
Omkring 4,9 miljoner människor, över 40 procent av Sydsudans befolkning, är i akut behov av mat, jordbruks- och näringsstöd enligt FN-organ. Antalet människor i akut behov kommer att öka till 5,5 miljoner i juli om inget görs för att stävja krisen. Samtidigt varnas för svältrisk i både Somalia, Yemen och Nigeria.
World Food Programme menar att svälten är en följd av det pågående kriget och även om det humanitära stödet är avgörande just nu behövs långsiktiga satsningar för att säkra en fredlig och hållbar utveckling. Konflikten har förstört stora delar av landets matproduktion, samtidigt som en årlig inflation på 800 procent och en dysfunktionell marknad har resulterat i matpriser som få klarar av att betala.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:
Avser statsrådet att ta några initiativ för att stävja den humanitära krisen i Sydsudan och stärka engagemanget för en långsiktigt hållbar utveckling i regionen?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:930 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Lövin |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:930 av Hans Linde (V) Svältkatastrofen i Sydsudan
Hans Linde har frågat mig om jag avser att ta några initiativ för att stävja den humanitära krisen i Sydsudan och stärka engagemanget för en långsiktigt hållbar utveckling i regionen.
Jag delar den oro som Hans Linde ger uttryck för. Den humanitära krisen i Sydsudan är dessvärre inte ny – den har fortgått och förvärrats under flera år. Den har sitt huvudsakliga ursprung i den inbördes konflikt som har plågat landet sedan 2013.
När jag besökte Sydsudan den 8-9 mars 2016 bedömdes omkring 6,1 miljoner människor vara i behov av humanitär hjälp eller skydd. Idag är motsvarande siffra 7,5 miljoner. Redan för ett år sedan uppskattades det att 30 000 människor levde under akut otrygg livsmedelsförsörjning. Idag är motsvarande siffra 100 000 människor.
För att hantera krisen i Sydsudan krävs omedelbar humanitär hjälp, för att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Jag håller med Hans Linde om att det därutöver krävs ett långsiktigt engagemang för hållbar utveckling liksom politiskt arbete för att uppnå en varaktig fred. Sverige arbetar aktivt inom vart och ett av dessa områden.
Sverige är sedan länge en av de största bilaterala humanitära givarna till Sydsudan. Därtill är Sverige en av de största givarna av icke-öronmärkt kärnstöd till flera organisationer på plats i landet, bland annat UNHCR, ICRC och WFP.
Under 2016 gav Sverige 246 miljoner kronor i humanitär hjälp till Sydsudan. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), som förmedlar delar av Sveriges humanitära bistånd, beslutade redan i slutet av 2016 att tillskjuta extra medel för att bemöta den eskalerande krisen i Sydsudan. Totalt avsattes 15 miljoner kronor i november 2016 för att förstärka den humanitära landfonden i Sydsudan samt 40 miljoner kronor i december för flyktingmottagandet i Uganda.
Den initiala allokeringen för Sydsudan under 2017, inom den del av det humanitära biståndet som förmedlas av Sida, var 150 miljoner. Mot bakgrund av den akuta krisen beslutade Sida emellertid redan i januari att tillskjuta ytterligare 25 miljoner kronor. Av dessa allokeras 15 miljoner kronor till sydsudanesiska flyktingar i Uganda och 10 miljoner kronor till insatser inom vatten och sanitet, hälsa och nutrition i Sydsudan. Sverige följer utvecklingen av krisen och bevakar att allokeringen av medel når de mest utsatta delarna av befolkningen.
Sverige lämnar även utvecklingsbistånd till Sydsudan, vilket under 2017 förväntas uppgå till omkring 120 miljoner kronor. Regeringen fattade i december 2016 beslut om att förlänga strategin för utvecklingssamarbete med Sydsudan med ett år, till den 31 december 2017. Flera av de områden som ingår i strategin är fortfarande relevanta, inte minst det omfattande stödet till hälsosektorn, där Sverige bland annat stödjer insatser för kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter.
På det politiska området verkar Sverige för ett omedelbart vapenstillestånd, fullgott humanitärt tillträde och ett fortsatt genomförande av fredsavtalet från augusti 2015. Sverige stödjer Afrikanska Unionens höge representant till Sydsudan, Malis tidigare president Alpha Oumar Konaré, som har fått ett särskilt uppdrag att verka för en inkluderande nationell dialog och återupptagande av fredsprocessen. Sverige verkar även för att öka kvinnors representation och deltagande i fredsprocessen.
FN:s närvaro i Sydsudan står inför flera utmaningar. Både FN:s fredsbevarande insats, UNMISS, och olika humanitära aktörer hindras regelbundet från att verka och röra sig fritt i landet. Sverige verkar, bland annat genom vårt medlemskap i FN:s säkerhetsråd, för en mer effektiv FN-närvaro.
Det är slutligen viktigt att den humanitära krisen i Sydsudan betraktas i ett regionalt sammanhang. Därför fortsätter Sveriges stora engagemang – såväl politiskt, som genom utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd – för att bidra till stabilitet och utveckling på Afrikas Horn.
Stockholm den 8 mars 2017
Isabella Lövin
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.