Till innehåll på sidan

Straffansvar för spridande av mässling till barn

Skriftlig fråga 2016/17:1609 av Jenny Petersson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-06-15
Överlämnad
2017-06-16
Anmäld
2017-06-19
Svarsdatum
2017-06-28
Sista svarsdatum
2017-06-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

 

Mässling är en mycket smittsam och allvarlig sjukdom. Risken för komplikationer är hög bland de insjuknade. Tack vare att vi har så hög vaccinationstäckning är det lätt att glömma hur svåra följder dessa infektioner faktiskt har. 

I vissa låginkomstländer är mässling fortfarande en vanlig barnsjukdom. Dödligheten kan vara hög, särskilt hos spädbarn, enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt bjuder föräldrar i Sverige som inte vill vaccinera sina barn in till ”mässlingspartyn”, där de träffas för att medvetet smitta sina barn med mässling. Finns det ett uppsåt att medvetet utsätta sitt barn för sjukdomen kan det till och med vara brottsligt. 

Barn ska aldrig behöva få livslånga men eller dö i unga år på grund av sjukdomar som vi med hjälp av ett välbeprövat och effektivt vaccin kan förhindra. Det är ett kollektivt ansvar att vaccinera sina barn. Är det inte en ynnest att vi har möjligheten att skydda våra barn från dödliga sjukdomar och även att kunna skydda andra barn? 

Att tro att ens egna val inte påverkar andra när det handlar om smittsamma, livshotande sjukdomar är väldigt problematiskt och oroväckande. Samtidigt varnar sjukvården för att allt fler insjuknar i mässling. Utvecklingen måste stoppas.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsminister Annika Strandhäll:

 

Anser ministern att det bör vara brottsligt att medvetet utsätta barn för mässling?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1609 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/03627/FS

S2017/03628/FS

Socialdepartementet

Socialförsäkringsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1609 Straffansvar för spridande av mässling till barn och fråga 2016/17:1610 Ökning av antalet mässlingsfall i Sverige

Jenny Petersson har frågat mig om jag anser att det bör vara brottsligt att medvetet utsätta barn för mässling och vad jag och regeringen gör konkret för att förebygga uppkomsten av fler mässingsfall i Sverige.

Till att börja med vill jag återigen konstatera att mässling är en allvarlig sjukdom och understryka att det är högst olämpligt att utsätta barn för smittan. Svensk rätt saknar straffbestämmelser som specifikt tar sikte på handlingar som medför att smittsamma sjukdomar överförs från en person till en annan. I brottsbalken finns emellertid bestämmelser som alltefter omständigheterna i det enskilda fallet kan bli tillämpliga då smitta har överförts eller riskerar att överföras, t.ex. i kapitlet om brott mot liv och hälsa. Det är dock upp till de rättstillämpande myndigheterna, inklusive domstolarna, att avgöra om ett visst handlande varit brottsligt.

Sedan 1971 ingår vaccination mot mässling i det allmänna vaccinations-programmet för barn. Alla barn får erbjudande om vaccination mot mässling vid två tillfällen, av barnhälsovård respektive elevhälsan. Tack vare ett mycket framgångsrikt vaccinationsprogram med hög vaccinationstäckning har vi lyckats eliminera sjukdomen i Sverige. De fall som konstateras i Sverige finns bland personer som smittats utomlands eller haft kontakt med personer som blivit smittade utomlands. De senaste 10 åren har antalet fall varierat mellan 3-51 per år och sedan 2012 mellan 23-44 fall per år. Hittills i år finns 25 rapporterade fall. Antalet fall följer inte något speciellt mönster utan beror på i vilken utsträckning ovaccinerade personer råkar exponeras för mässlingsvirus utomlands och vilken smittspridning som sker efter hemkomst. Genom goda smittskyddsåtgärder kring fallen och en hög immunitet i befolkningen har sjukdomen inte kunnat etablera sig i landet igen.

Nationella vaccinationsprogram regleras sedan 2013 i smittskyddslagen (2004:168) och i smittskyddsförordningen (2004:255). Detta innebär bland annat att Folkhälsomyndigheten ska följa utvecklingen inom vaccinområdet och lämnar årligen en lägesrapport till regeringen om de nationella vaccinationsprogrammen. Lägesrapporten ska bland annat omfatta en uppföljning av nuvarande program. Den senaste rapporten visar att vaccinationstäckningen för det nationella vaccinations-programmet för barn fortsatt är hög och stabil. Detta tyder på att allmänheten har ett högt förtroende för programmet och för personalen som erbjuder vaccinationerna.

I samband med att den nya ordningen för vaccinationsprogram trädde i kraft fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en kommunikations-strategi om vacciner och vaccinationsprogram som uppfyller de behov av information som finns hos såväl allmänhet som profession. Sedan dess har detta ansvar för vaccinationsfrågorna flyttats till Folkhälso-myndigheten. Myndigheten har ett viktigt uppdrag att, på vetenskaplig grund, förmedla kunskap om sjukdomar som kan förebyggas med vaccin och vaccinationsprogram samt ta fram informationsmaterial som personalen kan använda på barnavårdscentraler och inom elevhälsan. Just riktat till föräldrar finns ett informationsblad om barnvaccinations-programmet som översatts till ett tiotal språk. Eftersom det för närvarande pågår ett antal utbrott av mässling i Europa och i andra delar av världen informerar Folkhälsomyndigheten på sin webbplats om vikten av att se över sitt vaccinationsskydd inför utlandsresor.

Jag vill även lyfta fram den studie av tre grupper med låg vaccinations-täckning som Folkhälsomyndigheten genomförde under 2013 för att förstå bakomliggande orsaker. I projektet använde man sig av den s.k. TIP-metoden (Tailoring Immunization Programmes). Detta är en tvärvetenskaplig metod som WHO-Europa har utarbetat. Under 2015 togs sedan ett kommunikations- och utbildningspaket fram, som stöd till de berörda målgrupperna bland föräldrar och vårdpersonal.

Vid EPSCO-rådet den 16 juni 2017 presenterade Europeiska Kommissionen slutsatser från den workshop som de ordnade den 31 maj i år. Syftet med workshopen var att diskutera och identifiera områden där EU-samarbete kan bidra med mervärde inom vaccinationsområdet. Ämnen som diskuterades var t.ex. vaccinationsskepticism. Jag är positiv till att på EU-nivå utbyta erfarenheter och ”best practice” inom vaccinationsområdet och välkomnar fortsatta diskussioner.

Vi ska vara stolta över vårt framgångsrika nationella vaccinationsprogram för barn samtidigt som det måste värnas. Jag kommer därför fortsatt följa frågan nära framöver.

Stockholm den 28 juni 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.