stening av kvinnor i Iran

Skriftlig fråga 2001/02:1633 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-09-16
Besvarad
2002-09-26
Anmäld
2002-09-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 september

Fråga 2001/02:1633

av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Anna Lindh om stening av kvinnor i Iran

Just nu sitter fyra iranska kvinnor vid namn Shahnaz, Ferdows, Sima och Ashraf fängslade i Iran i väntan på att stenas till döds. Tidigare avkunnade steningsdomar, exempelvis i Nigeria, har medfört stark kritik från omvärlden till försvar för FN:s konventioner. Att dessa allvarliga brott mot kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter förekommer i Iran har inte uppmärksammats i någon högre grad från svensk sida.

Oberoende människorättsorganisationer understryker hur situationen för kvinnor i Iran har förvärrats under senare år och hur regimen utför allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Offentliga avrättningar förekommer regelbundet och användningen av tortyr och omänsklig bestraffning har ökat. Organisationen France Liberté anger att 23 fall av stening förekommit de senaste fem åren varav 16 har drabbat kvinnor. Den iranska regimen försvarar domarna som korrekt utdömda straff under sharia och som en metod att skydda familjen som institution.

FN:s kommission för mänskliga rättigheter har beslutat att dra tillbaka sitt speciella sändebud för Iran vilket har beklagats av bl.a. Amnesty och Human Rights Watch.

Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Anna Lindh:

Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta gentemot den iranska regeringen för att förhindra att stening förekommer i landet och för att kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter ska respekteras i Iran?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1633 besvarad av

den 26 september

Svar på fråga 2001/02:1633 om stening av kvinnor i Iran

Utrikesminister Anna Lindh

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta gentemot den iranska regeringen för att förhindra att stening förekommer i landet och för att kvinnors grundläggande mänskliga rättigheter ska respekteras i Iran.

Jag delar till fullo Ulla Hoffmanns avsky inför förekomsten av stening. Sverige fördömer starkt denna typ av straff varhelst det förekommer.

När det gäller Iran har vi inga rapporter om att steningar har förekommit i år. Däremot finns det sedan tidigare ett antal steningsdomar, vilka alla ska ha överklagats. Bland dessa fall återfinns domarna mot de fyra kvinnor som nämns av frågeställaren. Jag tog upp dessa fall med utrikesminister Kharrazi vid mitt besök i Iran i april, framförde vår ståndpunkt att bestraffning i form av stening är en särskilt grym form av dödsstraff, och framhöll att ett fortsatt användande av denna bestraffning skulle få negativa konsekvenser för bilden av Iran i Sverige och bli en belastning för våra förbindelser med Iran.

Vår ambassad i Teheran är instruerad att noga följa de fyra fallen. Skulle det framkomma oroväckande uppgifter om att högre instans bekräftar domarna finns det alltså beredskap att agera snabbt och omgående begära företräde hos Irans regering för att protestera och kräva omprövning.

Sverige och EU är djupt oroade över de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som förekommer i Iran. Därför har EU varje år lagt fram en resolution om de mänskliga rättigheterna i Iran, såväl i FN:s generalförsamling som i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. I årets resolution i FN:s kommission för mänskliga rättigheter uttryckte EU särskild oro över begränsningar av pressfriheten, arresteringar av parlamentariker, återupptagande av offentliga spöstraff och utdömandet av dödsstraff, inklusive steningsdomar. Tyvärr förlorade EU årets omröstning vilket bl.a. innebar att mandatet för den specielle rapportören inte förlängdes.

Sverige och EU fortsätter att arbeta för ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Iran. Det görs genom besök i Iran och i andra kontakter med företrädare för Irans regering. Vi uppmanar bl.a. Irans regering att ratificera och tillämpa FN:s konvention om eliminering av all sorts diskriminering mot kvinnor. Vid mitt besök i Teheran i april i år gavs kvinnornas situation särskild uppmärksamhet. Diskussioner pågår för närvarande om att påbörja en särskild dialog om mänskliga rättigheter mellan EU och Iran.

På EU:s initiativ har FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna under en följd av år antagit en resolution om dödsstraffet. Denna resolution antogs även i år. I resolutionen uppmanas alla stater som tillämpar dödsstraffet att införa ett moratorium. Regeringens inställning är att dödsstraffet ska avskaffas. Vi arbetar aktivt för att förmå stater som har dödsstraffet i sin lagstiftning att ändra inställning. Det gäller inte minst länder som Iran.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.