Stämpelskatt

Skriftlig fråga 2018/19:555 av Mikael Larsson (C)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

Vi står inför betydande utmaningar inte minst klimatmässigt, vilket kommer att kräva ett aktivt arbete för att ställa om, såväl av industrin som på politisk nivå. Regeringen har i regeringsförklaringen varit tydlig med att klimatomställningen ska genomsyra politiken, att det klimatpolitiska ramverket ligger fast och att all relevant lagstiftning ska ses över. Detta är välkomna och nödvändiga åtgärder för omställningen.

Regeringen har också uttalat ett tydligt mål att flytta gods från vägtransporter till järnväg och sjöfart. Sjöfarten i sig spelar dessutom en viktig roll i transportsystemet och bidrar både till att kunna minska transportsektorns klimatpåverkan och till att den svenska exportindustrin har tillgång till kapacitetsstarka godstransporter. Såväl den nuvarande regeringen som alliansregeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka konkurrenskraften för svensk sjöfart. Inte minst införandet av ett svenskt tonnageskattesystem utgör en viktig sådan åtgärd. Åtgärderna har lett till att antalet svenska fartyg ökat något, även om villkoren i Sverige inte ännu riktigt motsvarar villkoren i våra grannländer. Mot bakgrund av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge har dessutom behoven av att öka antalet fartyg under svensk flagg ökat för att vid behov kunna säkerställa transportkapacitet för svenska behov.

En relativt god konjunktur i kombination med driftiga entreprenörer gör att svenska rederier för närvarande gör större investeringar i fartyg än vad som varit fallet på många år. Detta är naturligtvis en glädjande utveckling. Svenska rederier ligger dessutom mycket långt framme vad avser utvecklingen av miljövänliga fartyg och är i många delar världsledande. Även om sjöfarten i grunden är ett klimatsmart transportslag är det viktigt att sjöfarten drar sitt strå till stacken och bidrar till att möta klimatutmaningen. Utveckling och investering i ny teknik är i denna del en förutsättning för omställningen. Fartygsinvesteringar innebär i sig stora kapitalinvesteringar, och att i tillägg till detta utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär att dessa investeringar ökar. Investeringar av denna typ är dock nödvändiga för att vi ska nå klimatmålen, och regeringen har en tydlig ambition att så ska ske. För en investering av denna typ krävs naturligen att lån tas upp i lämpliga kreditinstitut, vilka i sin tur kräver en säkerhet. Denna garanteras genom pantbrev. Vid utfärdande av pantbrev utgår i Sverige en särskild stämpelskatt på 0,4 procent av beloppet. I och med att fartyg ofta innebär investeringar om många hundra miljoner och i flera fall miljardbelopp blir det betydande belopp. De rederier som dessutom investerar i miljöteknik ombord gör än större investeringar och erhåller då en högre stämpelskatt. Kapital för att genomföra klimat- och miljöinvesteringar som går utöver lagstiftningen är redan i dag svårare att få fram och har en högre kapitalkostnad. Ovanpå detta innebär nuvarande ordning att klimat- och miljöinvesteringar i svenskflaggade fartyg drabbas av en särskild straffskatt genom stämpelskattens utformning.

Intäkterna från den samlade svenska stämpelskatten uppgick enligt uppgifter från Transportstyrelsen i genomsnitt till 4,1 miljoner kronor per år under perioden 2014–2018. Skatten varierar dock över tid, och under 2017 uppgick skatteintäkterna till 2,8 miljoner kronor och under 2018 till 10,9 miljoner kronor. Den kraftiga ökningen under 2018 kan hänföras till engångseffekter beroende dels på förändringar i möjligheterna till inteckningar, dels på nybyggnation av större passagerarfartyg för trafik mellan destinationer i Sverige.

I sammanhanget kan det noteras att ett flertal länder har avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen, då man i dessa länder har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och därmed minskar de samlade skatteintäkterna.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är:

Kommer stämpelskatten att ingå bland de skatter som ska ses över inom ramen för den aviserade översynen av skatter som kan motverka klimatomställningen?