spannmålsskörden
Skriftlig fråga 1997/98:1029 av Brunander, Lennart (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-08-19
- Anmäld
- 1998-08-24
- Besvarad
- 1998-09-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 augusti
Sommaren 1998 har hittills varit extremt regnig. Det har inte bara kommit mycket regn, det har dessutom varit litet sol. Det har skapat stora problem för höskörden, som nu långt in i augusti ännu inte är klar. Ännu större problem förestår, spannmålen mognar inte, särskilt stora är problemen i norra Sverige. Det går nu att med ganska stor sannolikhet förutspå att merparten av spannmålsskörden i norra Sverige går förlorad. Tiden som återstår av sommaren är för kort för att spannmålen skall hinna mogna innan frosten kommer. För många kommer det att innebära brist på foder. Att köpa allt sitt foder kan i en sådan situation bli förödande för en jordbruksnäring som redan innan har låg lönsamhet. Även i södra Sverige kan det bli problem med mognad och skörd. I dag finns ingen skördeskadeförsäkring vilket innebär att bonden själv får stå risken. Vad som nu förestår är inte skördeskada det är katastrof för stora delar av Sverige. Jag anser att i en sådan här situation skall samhället hjälpa de enskilda jordbrukarna att klara den uppkomna situationen.
Mot denna bakgrund anhåller jag att få ställa följande fråga till jordbruksministern:
På vilket sätt förbereder regeringen åtgärder för att bistå jordbrukare, som på grund av väderförhållandena inte kunnat skörda sina spannmål eller inte fått någon skörd alls.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1029 besvarad av , ()
- Jordbruksminister Annika Åhnberg
den 2 september
Lennart Brunander har frågat mig på vilket sätt regeringen förbereder åtgärder för att bistå jordbrukare, som på grund av väderförhållanden inte kunnat skörda sin spannmål eller inte fått någon skörd alls.
Det sena vårbruket och den regniga sommaren har försenat spannmålens mognad i hela landet. Vad avser spannmålsproduktionen så kommer den sena mognaden framför allt att drabba lantbrukare i norra Sverige.
I maj 1994 beslutade riksdagen att skördeskadefonden skulle avvecklas efter 1994 års skörd. LRF, som sedan 1988 hade varit huvudman för skördeskadeskyddet, bedömde då att de skattemässiga reserveringsmöjligheter för enskilda företag som beslutats av riksdagen lämnade ökat utrymme för hantering av skördevariationer.
Sedan den 1 januari 1995 gäller att Sveriges lantbrukare kan ta del av EU:s arealersättningsprogram. I stödområde 1-3 tillkommer dessutom regionala stöd vilka medfinansieras av Sverige. Sammantaget uppgår stödbeloppen vid spannmålsodling i dessa områden till ca 3 300 kr per hektar. Därmed tillförsäkras lantbrukaren en intäkt oavsett skördens storlek och i praktiken fungerar dessa stöd indirekt som ett skördeskadeskydd.
Mot denna bakgrund bedömer jag att det i nuläget inte är aktuellt med några åtgärder från regeringens sida men jag avser att följa den fortsatta utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.