Social housing i Sverige
Skriftlig fråga 2015/16:1562 av Niklas Karlsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-09-01
- Överlämnad
- 2016-09-02
- Anmäld
- 2016-09-08
- Svarsdatum
- 2016-09-16
- Sista svarsdatum
- 2016-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Det finns olika modeller för välfärdsstaten. I Sverige och Norden har vi valt en generell och skattefinansierad välfärdsmodell. Andra välfärdsstatsmodeller bygger helt på försäkringslösningar eller direkta avgifter. I dessa garanteras oftast bara en ”grundtrygghet” eller, i ännu sämre fall, bara de fattigaste ett minimum för överlevnad, via skatter.
Bostadsfrågan var länge en del av välfärdspolitiken. Sveriges massiva bostadsbyggnation via inte minst allmännyttan och bostadskooperationen ”löste” problemet med bostadsbrist och trångboddhet. Bostadsfrågorna försvann delvis från den socialpolitiska agendan. Utanför Norden gjordes inte motsvarande satsningar i bostadsproduktion, och i stället för allmännytta satsades på ”social housing”, hyresrätter för låginkomsttagare och ännu fattigare.
Sverige har all anledning att vara stolt över sin allmännytta. Den har bidragit till att Sverige haft en högre bostadsstandard än nere i övriga Europa för vanligt folk, och genom att allmännyttan riktat sig till alla typer av inkomsttagare har vi ändå ett relativt sett högre mått av integration i Sverige.
Inte minst den tidigare borgerliga regeringens vägran att ge statligt stöd till bostadsproduktion har i kombination med växande befolkning försatt Sverige i en bostadskris.
Boverket har tidigare i en rapport förespråkat att vi ska införa ”social housing” i Sverige. Bostadsministern uttryckte liknande åsikter i Sveriges Radio den 1 september i en intervju i P1-morgon. Det finns redan i dag problem i våra stora, allmännyttiga bostadsområden. Vill vi permanenta och fördjupa dessa ska vi givetvis satsa på ”social housing”. Att förslaget kommer i en tid när vissa helt seriöst pratar om behovet av en låglönearbetsmarknad, försämrad arbetsrätt och öppnandet av särskilda butiker med ”uttjänt” mat för låginkomsttagare är ingen tillfällighet. Det är en tydlig amerikansk samhällsutveckling som förespråkas.
Sverige och de nordiska länderna måste stå upp för allmännyttan och också bekämpa idéer om marknadshyror. "Endast det bästa är gott nog för folket", ansåg Gustav Möller, den svenska socialpolitikens och bostadspolitikens fader. Kring det bör vi stå fast. Svensk bostadspolitik bör inte degraderas genom ett införande av "social housing".
Min fråga till statsrådet Peter Eriksson är:
Är det statsrådets ställningstagande att "social housing" bör införas i Sverige, och i så fall av vilka skäl?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1562 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Dnr N2016/05541/PUB | ||
Näringsdepartementet |
Bostads- och digitaliseringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1562 av Niklas Karlsson (S) Social housing i Sverige
Niklas Karlsson har frågat om mitt ställningstagande är att ”social housing” bör införas i Sverige, och i så fall av vilka skäl.
Boverket har nyligen publicerat en rapport om den sociala bostadssektorn i Europa. Rapporten redovisar hur den sociala bostadssektorn fungerar i sex europeiska länder och är inte en rapport som förespråkar att Sverige ska införa ”social housing”, som Niklas Karlsson skriver. Boverket konstaterar att det inte finns någon entydig definition av begreppet ”social housing” utan att varje land har utvecklat sin egen modell. Det som oftast utmärker modellerna är att bostäderna är offentligt subventionerade i syfte att hålla nere boendekostnaderna, de fördelas enligt särskilda regler, ofta till hushåll med begränsade inkomster, och förvaltas av aktörer med ett allmännyttigt syfte.
I Sverige har vi en generell bostadsmarknad för alla. Detta är unikt för Sverige inom EU och har gett oss fördelar genom att individer inte är begränsade till delar av bostadsmarknaden. En viktig del i detta är de kommunala allmännyttiga bostadsföretagen som finns i de flesta kommunerna och är ett av kommunens verktyg i arbetet med bostadsförsörjningen.
Utvecklingen på bostadsmarknaden kan sedan flera år tillbaka beskrivas som att underskottet av bostäder har ökat i framför allt tillväxtregioner. På senare år har även bristen på bostäder för vissa grupper ökat i stora delar av landet. Att allt fler hushåll får svårt att efterfråga en bostad och etablera sig på bostadsmarknaden visar sig bl.a. i att antalet sociala hyreskontrakt ökar. Trycket på socialtjänsten som förmedlare av bostäder ökar och 2015 var det 262 kommuner som arbetade med sociala hyreskontrakt.
Den utveckling som sker är bekymmersam och något som regeringen arbetar för att bryta. En fungerande bostadsmarknad i hela landet är av väsentlig betydelse för att alla människor ska få tillgång till en bostad och dagens bostadsbrist ska mötas med ett ökat bostadsbyggande och ett bättre nyttjande av befintliga bostäder.
Stockholm den 15 september 2016
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.