Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

social ekonomi

Skriftlig fråga 2004/05:1612 av Arvidsson, Eva (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-05-13
Inlämnad
2005-05-13
Besvarad
2005-05-18
Svar anmält
2005-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 maj

Fråga 2004/05:1612

 av Eva Arvidsson (s) till statsrådet Jens Orback om social ekonomi

Inom den sociala ekonomin startas och drivs nya företag med syfte att underlätta etablering på arbetsmarknaden för grupper som ofta diskrimineras på arbetsmarknaden oavsett konjunktur. Sociala företag skapas och drivs med delaktighet från de människor de berör och arbetet organiseras med utgångspunkt i deras behov och förutsättningar. Detta samtidigt som man producerar varor och tjänster på en marknad som styrs av efterfrågan och krav på kvalitet.

De stora vinsterna i de sociala företagen uppstår på det personliga planet. Ökad livskvalitet, inflytande över det egna livet och att vara behövd och delaktig i samhället leder till bättre hälsa och minskade vårdbehov. Men fler företag och fler i arbete innebär också tydliga samhällsvinster genom tillväxt och minskat bidragsberoende.

Kunskapen om den sociala ekonomin och socialt förtagande måste öka både nationellt, regionalt och lokalt. Det finns många goda exempel ute i landet som visar på de sociala företagens positiva effekter och som behöver lyftas fram.

Vilka åtgärder tänker statsrådet, som samordnare av den sociala ekonomin, vidta för att öka kunskapen om den sociala ekonomin och därmed främja det sociala företagandet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1612 besvarad av

den 18 maj

Svar på fråga 2004/05:1612 om social ekonomi

Statsrådet Jens Orback

Eva Arvidsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka kunskapen om den sociala ekonomin och därmed främja det sociala företagandet.

Jag vill inledningsvis nämna den betydelse som folkrörelserna och den sociala ekonomin har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle. Frågor om den ideella sektorn och den sociala ekonomin hanteras inom en rad politikområden. Med syfte att samordna regeringens politik avseende generella frågor som rör folkrörelser och social ekonomi tillsattes i september 2001 en interdepartemental arbetsgrupp. Gruppen ska utgöra ett forum för samråd i frågor som rör föreningslivet och den sociala ekonomin för att skapa en gemensam kunskapsbas inom Regeringskansliet. Gruppen ska även initiera och sprida kunskap om dessa frågor inom statsförvaltningen samt följa upp vissa gemensamma insatser på området. En sådan insats är regeringens särskilda forum, det så kallade Folkrörelseforum som inrättades år 2002 för dialog mellan å ena sida regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och å andra sidan föreningslivet. Där behandlas övergripande frågor som rör den ideella sektorns villkor och förutsättningar.

Inom ramen för Folkrörelseforum har en rad olika seminarier genomförts, till exempel om bidrag och finansiering och om demokratins behov av mötesplatser. Jag vill här särskilt nämna det seminarium som genomfördes den 7 april i år och som var ett idéforum om social ekonomi sett ur ett demokratiperspektiv. Syftet med detta idéforum var att inhämta kunskap om olika aktörers arbete med och kring social ekonomi ur ett demokratiperspektiv samt att identifiera aktuell forskning på området. Idéforumet syftade också till att klargöra vilka slutsatser man ur ett demokratiperspektiv kan dra om den sociala ekonomins roll i framtiden. En av slutsatserna från detta idéforum är att sektorn själv måste bli tydligare på att uttala vilka behov som finns i frågan och att dialogen bör fortsättas.

Frågor som rör specifika områden inom den sociala ekonomin hanteras inom det politikområde där det området behandlas. Med syfte att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag ges stöd till de lokala utvecklingscentrum (LKU), som finns i flertal län. Nutek administrerar detta stöd. Centrumen har till uppgift att ge råd till kooperativ verksamhet och annat liknande företagande inom den sociala ekonomin. Vidare ska de sprida information och bilda opinion samt utveckla nya kooperativa verksamheter. Bidraget består av ett grundbidrag och ett särskilt bidrag. Grundbidraget ska finansiera de lokala kooperativa utvecklingscentrumens rådgivnings- och informationsverksamhet. Det särskilda bidraget ges till kompetensutvecklande insatser för centrumens medarbetare samt till nationellt omfattande projekt eller projekt där flera utvecklingscentrum samverkar. Under 2005 uppgår grundbidraget till 20 miljoner kronor och det särskilda bidraget till 15 miljoner kronor.

Jag vill avslutningsvis nämna att regeringen den 16 december 2004 har givit Nutek i uppdrag att utreda hur de krav om medfinansiering som finns i dagens bidragssystem påverkar de lokala kooperativa utvecklingscentrumens verksamhet samt att redovisa hur verksamheten kan utvecklas och stärkas inom ramen för nuvarande stödsystem. Nutek ska särskilt undersöka hur utvecklingscentrumen kan främja att kooperativ verksamhet i ökad utsträckning bidrar till etablering av lokala nätverk till stöd för nyföretagande och tillväxt i befintliga småföretag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.