Småföretagares finansieringsmöjligheter

Skriftlig fråga 2016/17:1812 av Dennis Dioukarev (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-08-16
Överlämnad
2017-08-16
Besvarad
2017-08-30
Sista svarsdatum
2017-08-30
Svarsdatum
2017-08-30
Anmäld
2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Per Bolund (MP)

 

I modern tid har den svenska kreditmarknaden kommit att domineras av de fyra storbankerna, som tillsammans med sina respektive bostadsinstitut står för mer än 80 procent av krediterna i Sverige, vilket har gjort dessa banker till systemviktiga kuggar i det penningpolitiska hjulet. Storbankerna har haft en samhällsnyttig position med en affärsmodell som grundar sig på insättningar från individer och juridiska personer, och bankerna finansierar sedan företagens utveckling och expansion genom utlåningsverksamhet. Därtill har Riksbanken getts en möjlighet att genom styrräntan påverka bankernas utlåningsränta för att styra företagens efterfrågan på kredit. Detta har historiskt bidragit till en effektiv fördelning av krediter i det samhällsekonomiska kretsloppet. 

I takt med att bankerna i större utsträckning fokuserat sin utlåningsverksamhet till bostadslån har de samhällsnyttiga expansions- och investeringslånen för små och medelstora företag utgjort en allt mindre del av bankernas utlåning. Exempelvis vittnar organisationen Företagarna om stora svårigheter för deras medlemmar att få tillgång till kredit. Vidare sker det en så kallad cherry-picking, där majoriteten av lånen ges till större företag. Den senaste statistiken för 2017 visar att hela 90 procent av de lån som gavs var över 2,5 miljoner kronor, varav 77 procent i sin tur var lån överstigande 10 miljoner kronor. Detta riskerar att lämna många småföretagare utanför så att de i stället tvingas vända sig till dyra, alternativa finansieringskällor.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Per Bolund:

 

Har statsrådet uppmärksammat denna situation, och hur ser han på den, och avser statsrådet att komma med förslag på åtgärder för att skapa bättre finansierings- och tillväxtförutsättningar för småföretagare?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1812 besvarad av Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Dnr N2017/05223/IFK

Näringsdepartementet

Närings- och innovationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1812 av Dennis Dioukarev (SD) Småföretagares finansieringsmöjligheter

Dennis Dioukarev har frågat statsrådet Per Bolund om han har uppmärksammat den situation angående småföretagens finansieringsmöjligheter som beskrivs i frågan och om han avser att komma med förslag på åtgärder för att skapa bättre finansierings- och tillväxtförutsättningar för småföretagare. Ansvaret i regeringen är så fördelat att det är jag som ska besvara frågan.

Fler och växande företag är ett prioriterat område och tillgång till finansiering är en viktig komponent för att många företag ska kunna utvecklas. Regeringen har genomfört flera insatser för att förbättra villkoren för företagande och för att förbättra finansierings-förutsättningarna för företag i Sverige och Tillväxtanalys har fått i uppdrag att kartlägga och analysera företags behov och tillgång till kapital på landsbygden.

Regeringen har genomfört kraftfulla åtgärder för att förbättra tillgången till riskkapital för företag i utvecklingsskeden genom en ny struktur för statens riskkapitalinsatser. Saminvest AB, som bildades 2016, kommer att samverka med, och investera genom privata aktörer. Förutom ett stärkt utbud av riskvillig finansiering, genom uppväxling med privat kapital, förväntas bolagets arbetssätt bidra till att utveckla riskkapitalmarknaden och det finansiella ekosystemet i Sverige, vilket därmed kan förstärka finansbranschen för finansiering av innovativa tillväxtbolag. Under 2017 så har också en Grön Investeringsfond etablerats med hjälp av medel från det nationella regionalfonds-programmet. Kapitalet är på 650 miljoner kronor och fonden förvaltas inom ramen för Almi Invest AB.

Regeringen har satsat på att förstärka Almi Företagspartner AB:s kapacitet för ökad innovationsfinansiering och s.k. tillväxtlån, vilket lett till ökade lånevolymer från Almi Företagspartner AB till företag i hela landet. När det gäller småföretagares tillgång till lånefinansiering så bedömer regeringen att det finns förutsättningar att förbättra situationen på den privata bankmarknaden. Regeringen har därför inlett den s.k. Bankdialogen där både jag som näringsminister och finansmarknads-minister Per Bolund är engagerade. Ett första möte där jag och finansmarknadsministern deltog hölls den 3 februari med banker och statliga aktörer. Under mötet framkom att det inte finns någon enskild lösning som skulle förändra småföretagarnas situation, utan ett flertal områden lyftes fram. Uppföljande möten har hållits på statssekreterar- och tjänstemannanivå tillsammans med företrädare för banksektorn. Ambitionen är att åstadkomma konkreta förbättringsåtgärder.

Att upprätthålla den finansiella stabiliteten är ett viktig och ständigt pågående arbete i Regeringskansliet. Krisen 2007–2008 har medfört att bankernas kapitalkrav har skärpts. Regeringens ståndpunkt är att kapitalkrav ska utformas så att de speglar riskerna i bankernas verksamhet då en stabil bank- och finansmarknad är en förutsättning för att banker och andra aktörer ska kunna förse företag i hela landet med finansiering. Detta gynnar långsiktigt tillgången till finansiering också för små företag.

Ett relativt nytt område och en bransch som växer snabbt är privat gräsrotsfinansiering. Regeringen har tillsatt en utredning om gräsrotsfinansiering med utgångspunkten att förbättra förutsättningarna för utvecklingen av finansieringsformen och samtidigt se över de frågetecken och behov som finns när det gäller regleringar på marknaden. Denna utveckling kan på sikt gynna tillgången till finansiering för små företag.

Stockholm den 30 augusti 2017

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.