Till innehåll på sidan

Slöseri med legitimerad vårdpersonal

Skriftlig fråga 2015/16:1454 av Maria Malmer Stenergard (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-07-13
Överlämnad
2016-07-13
Sista svarsdatum
2016-07-27
Svarsdatum
2016-08-10
Besvarad
2016-08-10
Anmäld
2016-08-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Gabriel Wikström (S)

 

Fyra av tio tandläkare som legitimerades i Sverige under 2014 var utbildade i utlandet.

Bland dem som har en utländsk tandläkarutbildning finns också många svenska studenter som valt att studera utomlands. Detta gäller inte bara tandläkare, utan även annan vård- och omsorgspersonal.

För en svensk som studerat till tandläkare utomlands är det tyvärr inte helt oproblematiskt att få en svensk tandläkarlegitimation, även om utbildningen genomförts i ett EU-land. Har man som svensk exempelvis en tandläkarutbildning från Danmark krävs det att man arbetar i Sverige under en viss tid för att få svensk tandläkarlegitimation. Den situationen är inte alls ovanlig inom exempelvis Region Skåne, där många tandläkare med dansk utbildning jobbar.

Socialstyrelsen utfärdar dock endast gästlegitimation i sex månader, trots att det krävs längre tid för att få möjlighet att ansöka om en svensk legitimation. En ansökan om ny gästlegitimation avslås som regel av Socialstyrelsen varvid tandläkaren, som då bara har några månader kvar för att få svensk tandläkarlegitimation,i stället tvingas lämna Sverige och söka arbete i landet där studierna utförts.

Så löser man inte vårdens omfattande utmaningar. Vill man ha vårdpersonal kvar i Sverige måste vägen till att kunna utföra sitt yrke vara kortare och enklare. Det kan inte finnas regelverk som vid mållinjen sätter krokben på efterfrågad och livsviktig arbetskraft.

Vården står inför en rad framtidsutmaningar som kräver resurser, reformer och politiskt ledarskap. Det stora antalet asylsökande har varit påfrestande för hälso- och sjukvården. Särskilt utsatta områden är primärvård, tandvård och psykiatri. Vi har inte råd att tappa utbildad vårdpersonal till andra länder.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ansvarigt statsråd Gabriel Wikström:

​Vilka konkreta åtgärder vidtar statsrådet och regeringen för att det ska bli enklare för svenskar med utländsk vårdutbildning att komma in på den svenska arbetsmarknaden och snabbare kunna få en svensk legitimation?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1454 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)

Dnr S2016/04825/FS

Socialdepartementet

Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1454 Slöseri med legitimerad vårdpersonal av Maria Malmer Stenergard (M)

Maria Malmer Stenergard (M) har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag och regeringen vidtar för att det ska bli enklare för svenskar med utländsk vårdutbildning att komma in på den svenska arbetsmarknaden och snabbare kunna få svensk legitimation.

Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson fick den 13 juli en likalydande fråga från Cecilia Widegren (M), som Ylva Johansson besvarade den 27 juli och jag vill ansluta mig till det svaret.

Regeringen bedriver ett brett arbete för att personer med utländsk utbildning och yrkeserfarenhet, däribland personer med vårdutbildning, snabbare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. Detta arbete syftar också till att förbättra kompetensförsörjningen inom områden där det råder brist på arbetskraft i hela eller delar av landet, inte minst viktiga områden inom välfärden.

Regeringen har tagit initiativ till snabbspår som ska stödja nyanlända att snabbare komma in i ett yrke och få ett arbete som är relevant utifrån personens utbildning, erfarenhet och intresse. Inom ramen för snabbspåren arbetar Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter tillsammans för att förbättra kompetensförsörjningen i branscher där det råder brist på arbetskraft. Utgångspunkten är att arbetsmarknadens parter ska komma överens om hur snabbspåren bör utformas. Snabbspår omfattar bland annat validering och bedömning av utbildning och yrkeskompetens, yrkesanpassad svenskundervisning, kompletterande utbildningsinsatser, språkstöd, mentorer och handledare på arbetsplatserna.

Snabbspår finns i dag för en rad olika yrken. Under 2015 introducerades också snabbspår för de 21 reglerade hälso- och sjukvårdsyrkena. Snabbspår i vården utgår från de vanligaste hälso- och sjukvårdsyrkena som är representerade bland nyanlända, dvs. läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare, och målet är att vägen till arbetsmarknaden och legitimation för nyanlända inom dessa yrken ska vara förutsägbar, rättssäker och så kort som möjligt.

Regeringen har även genomfört satsningar för att förbättra valideringen av utländska utbildningar inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen som är den myndighet som ansvarar för att pröva och utfärda legitimationer för personal inom olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdsområdet, fick ökade resurser i budgetpropositionen för 2016. Under år 2016 tillförs 65 miljoner kronor och från och med år 2017 föreslås 42 miljoner kronor tillföras årligen för att effektivisera denna process. Regeringen förstärkte i samband med vårpropositionen för 2016 anslaget till Socialstyrelsen med ytterligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Enligt aktuella uppgifter från Socialstyrelsen har detta möjliggjort att handläggningstiden för den första bedömningen av hälso- och sjukvårdsutbildningar från länder utanför EU/EES har kunnat kortas avsevärt. Tiden har för legitimation som läkarspecialist minskat från ca 18 månader till knappt 7 månader och för övriga legitimationsyrken från 12 månader till 3 månader. Socialstyrelsen arbetar fortsatt med att ytterligare minska handläggningstiden.

Regeringen bedriver också ett mer långsiktigt arbete med den framtida strukturen för det nationella valideringsarbetet. Bland annat har en nationell delegation för validering tillsatts med uppdrag att verka för ett bättre fungerande och mer effektivt system för validering på nationell och regional nivå.

För många personer med utländsk utbildning är kompletterande utbildning av stor betydelse för deras möjligheter att etablera sig inom det egna yrket. Detta gäller inte minst för yrken inom hälso- och sjukvården där det krävs legitimation för att få arbeta. Regeringen genomför därför särskilda satsningar på kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning. I dag omfattas utbildningar för bland annat läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Regeringen tillförde i 2016 års budgetproposition 25 miljoner kronor för 2016 inklusive studiemedel för detta ändamål. Satsningen föreslås öka till 75 miljoner kronor 2017, 220 miljoner kronor 2018 och 340 miljoner kronor 2019.

Arbetsförmedlingen har sedan i år även möjlighet att erbjuda korta uppdragsutbildningar på eftergymnasial nivå som arbetsmarknads-utbildning för personer utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet under längst sex månader.

För att förstärka landstingens arbete med kompetensförsörjning avsätter regeringen även medel för en professionsmiljard från och med 2016. Inom ramen för den överenskommelse som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) slutit kring hur denna ska användas är det möjligt att bland annat använda medel till insatser för att bättre tillvarata kompetensen hos utländsk vårdpersonal.

Regeringen fortsätter att se över möjligheterna att korta vägarna till arbete för personer som har utländsk utbildning och yrkeserfarenhet.

Stockholm den 10 augusti 2016

Gabriel Wikström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.