Slöjtvånget i Iran

Skriftlig fråga 2017/18:1061 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-20
Överlämnad
2018-03-20
Anmäld
2018-03-21
Svarsdatum
2018-03-28
Sista svarsdatum
2018-03-28
Besvarad
2018-03-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I december förra året spreds bilder på en modig iransk kvinna som i protest mot den auktoritära iranska regimen tog av sig sin slöja framför polispatruller och stolt höll upp den för allmän beskådan. Kvinnan, som kom att bli internationellt känd som ”Girl of Enghelab Street” blev en symbol för de många kvinnor som deltog i protesterna i Iran, och flera kom att följa hennes exempel. Det dröjde inte länge innan det framkom att hon gripits av regimen och nu har hon, och säkert många andra, dömts till två års fängelse för att hon ”uppmuntrat till korruption genom att ta av sin hijab”.

Slöjtvånget i Iran har funnits sedan den islamistiska regimen tog makten under revolutionen 1979. Undertecknad, men även andra riksdagsledamöter, har länge kritiserat regeringens tafatta förhållningssätt till detta tvång, inte minst efter handelsminister Ann Lindes besök i landet häromåret då samtliga kvinnor i delegationen underkastade sig denna kvinnoförtryckande lag genom att bära slöja vid sitt besök.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad gör ministern för att stötta de iranska kvinnor som gripits till följd av att de trotsat slöjtvånget i landet, och på vilket sätt försöker ministern och regeringen att påverka andra länder att respektera kvinnors självklara rättighet att få klä sig som de vill?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1061 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1061 av Markus Wiechel (SD) Slöjtvånget i Iran

Markus Wiechel har frågat mig vad jag gör för att stötta de iranska kvinnor som gripits till följd av att de trotsat slöjtvånget i landet, och på vilket sätt jag och regeringen försöker att påverka andra länder att respektera kvinnors självklara rättighet att få klä sig som de vill.

Regeringen menar att kvinnor i alla länder ska ha rätt att klä sig som de vill och vi följer utvecklingen i Iran nära. Vi har tydligt markerat mot det våld som riktades mot fredliga demonstranter tidigare i år. Yttrandefriheten och förenings- och församlingsfriheten måste respekteras. Regeringen är djupt oroad över situationen för mänskliga rättigheter och kvinnors åtnjutande av dessa i Iran. UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer visar tydligt på dessa problem. I samband med statsministerns besök 2017 undertecknades ett samarbetsavtal om att förbättra kvinnors arbetskraftsdeltagande och motverka våld mot kvinnor. Regeringen prioriterar konkreta resultat av detta slag.

Sedan 2011 har Sverige årligen lagt fram resolutionen avseende mandatet för FN:s specialrapportör för situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Den 23 mars antog FN:s råd för mänskliga rättigheter ånyo den svenskledda resolutionen, vilken förlängde mandatet för specialrapportören med ytterligare ett år.

Mänskliga rättigheter tas alltid upp i våra möten med Iran. Regeringens feministiska utrikespolitik syftar till att öka kvinnors och flickors möjlighet att till fullo åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Sådan förändring kräver dialog, även med länder som står långt ifrån oss i synen på jämställdhet. Det är mot den bakgrunden som vårt engagemang med Iran bör ses.

Stockholm den 28 mars 2018

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.