Skydd av mötesfrihet för judiska föreningar
Skriftlig fråga 2017/18:1534 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-06-19
- Överlämnad
- 2018-06-20
- Anmäld
- 2018-06-25
- Sista svarsdatum
- 2018-06-27
- Svarsdatum
- 2018-07-12
- Besvarad
- 2018-07-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Vid den judiska föreningen i Umeås årsmöte i slutet av maj i år fattade föreningen ett definitivt beslut om nedläggning av föreningen. Den judiska föreningen hade sagt upp sina lokaler redan 2017 efter hot från främst nazistiska grupper, bland annat hot i form av målade hakkors och klistermärken med texten ”Vi vet var ni bor”. Dessförinnan hade föreningen upphört med barn- och ungdomsaktiviteter eftersom familjer inte upplevde sig trygga med arrangemangen efter hoten.
Årsmötets beslut att stänga föreningen innebär att det varken finns någon organiserad judisk aktivitet eller förening i Sverige norr om Uppsala.
Det inträffade är naturligtvis inte acceptabelt och absolut inte värdigt en rättsstat som hävdar sig stå upp för mänskliga rättigheter och mötes- och religionsfrihet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att judiska föreningar ska kunna verka i Sverige och inte tvingas till stängning på grund av bristande säkerhet?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1534 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/
0
3502
/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:1534 av Margareta Cederfelt (M)
Skydd av mötesfrihet för judiska föreningar
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att judiska föreningar ska kunna verka i Sverige och inte tvingas till stängning på grund av bristande säkerhet.
Sverige ska vara ett land fritt från rasism och hatbrott. Att föreningar avslutar sina verksamheter på grund av upplevd otrygghet och rädsla för att utsättas för brott är naturligtvis helt oacceptabelt. Regeringen har en kontinuerlig dialog med judiska organisationer om bl.a. denna problematik.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att motverka och bekämpa hatbrott och antisemitism. Bland annat har riksdag och regering beslutat att avsätta 22 miljoner kronor för 2018 respektive 2019 och 15 miljoner kronor fr.o.m. 2020 avseende en ny stödordning för säkerhetshöjande åtgärder inom det civila samhället. Regeringen ökar således medlen för säkerhetshöjande åtgärder.
Regeringen gör även en historisk satsning på Polismyndigheten. Totalt förstärks polisen med 7,1 miljarder kronor under de närmsta åren för att bland annat utveckla verksamheten och öka antalet polisanställda. Dessutom tillförs Säkerhetspolisen 42 miljoner kronor, en summa som successivt ökar till 81 miljoner kronor 2020, bl.a. för att intensifiera arbetet mot ideologiskt motiverade aktörer.
Regeringen har också gett Polismyndigheten i uppdrag att senast den 29 mars 2019 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa hatbrott. Myndigheten ska analysera vilka effekter åtgärderna bedöms komma att leda till och hur man avser att fortsätta utveckla arbetet.
Insatser för att motverka rasism och antisemitism är dock inte enbart en polisiär fråga, det krävs breda och långsiktiga insatser från hela samhället. Regeringen har antagit en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Regeringen tar med denna plan ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället.
Detta är ett arbete som måste fortsätta med oförminskad kraft och jag följer utvecklingen mycket noga för att vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 12 juli
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.