Skjutningar och sprängningar i gängkriminella miljöer
Skriftlig fråga 2018/19:562 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-04-17
- Överlämnad
- 2019-04-18
- Anmäld
- 2019-04-23
- Svarsdatum
- 2019-05-02
- Sista svarsdatum
- 2019-05-02
- Besvarad
- 2019-05-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Sverige har allvarliga problem med brott kopplade till kriminella uppgörelser. Skjutningar har blivit vanligare och i fjol inträffade 306 skjutningar där 45 personer dog och 135 personer skadades till följd av skjutningarna. Skjutningarna har dessvärre även fortsatt in på innevarande år.
Vid sidan av det stora antalet ökade skjutningar de senaste åren kom nyligen rapporter om att även antalet sprängningar har ökat. Handgranater används i både uppgörelser mellan kriminella och i attacker riktade direkt mot polisen. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet har totalt 48 sprängningar inträffat i Sverige under det första kvartalet. Motsvarande siffra för föregående år var 37 sprängningar. Sammanlagt anmäldes 162 fall av sprängningar 2018.
Det är en mycket oroväckande utveckling där våldet i Sverige har blivit både grövre och farligare. Enligt polisen hamnar oskyldiga allt oftare i situationer där man riskerar att drabbas. Senast natten till måndag skadades en 12-årig flicka i Malmö när hennes sovrumsfönster splittrades av en kraftig explosion.
Det grova våldet befinner sig på rekordnivåer, gängens våldskapital bidrar till att skrämma vittnen och våldet drabbar även helt oskyldiga offer. Enligt polisen och kriminologen Amir Rostami är en grundpremiss för det förebyggande arbetet att de gängkriminella spärras in, så att gängen på så vis bryts ned. Gängkriminaliteten måste samtidigt bekämpas med flera olika typer av åtgärder. Polisen måste vara närvarande i de utsatta områdena och rekryteringen av nya gängmedlemmar måste stoppas.
Medborgarnas grundläggande rätt till trygghet ska gälla alla oavsett var i landet man är bosatt. Det är ohållbart att kriminella tillåts ta över hela bostadsområden, och det är av yttersta vikt att samhället återtar de områden där kriminaliteten har blivit dominerande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Hur avser statsrådet att få bukt med gängkriminaliteten, och vilka konkreta åtgärder avser han att vidta för att minska antalet skjutningar och sprängningar?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:562 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Ju2019/01561/POL
Justitiedepartementet
Inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:562 av Johan Forssell (M)
Skjutningar och sprängningar i gängkriminella miljöer
Johan Forssell har frågat hur jag avser att få bukt med gängkriminaliteten och vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att minska antalet skjutningar och sprängningar.
Såsom jag framhöll i mitt svar på en likande fråga i februari är en hög nivå av våldsanvändning något som vare sig får tolereras eller normaliseras. Våldet innebär dessutom tydliga risker även för personer utanför de kriminella miljöerna.
Under föregående mandatperiod inledde regeringen ett kraftfullt arbete mot skjutningarna. Åtgärder riktades dels mot förekomsten av illegala vapen, dels mot de kriminella grupperingar som står bakom skjutningarna. Bland annat fördubblades minimistraffen för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vilket har inneburit att fem gånger så många personer häktades för grovt vapenbrott 2018 som året innan.
Regeringen genomförde också två olika amnestier under 2018 för att minska antalet illegala vapen och explosiva varor i samhället. Vapenamnestin resulterade i att över 12 000 vapen och 28 ton ammunition lämnades in. Under amnestin för explosiva varor, som var den första i sitt slag i Sverige, omhändertogs bl.a. 1,8 ton sprängmedel.
En effektiv brottsbekämpning kräver också resurser och bra verktyg. Regeringen har i en rad budgetar föreslagit och aviserat stora resursökningar till Polismyndigheten. Vi är fast beslutna att genomföra den expansion av polisanställda som aviserats så att Polismyndigheten kan öka med 10 000 anställda till 2024.
Vidare har förslag till nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål överlämnats till riksdagen. Regeringen arbetar även med ny lagstiftning om bättre möjligheter till kamerabevakning, och i Regeringskansliet bereds frågan om att ge brottsbekämpande myndigheter möjlighet till hemlig dataavläsning. En utredare har också fått i uppdrag att se över om och hur lagstiftningen kan ändras för att ytterligare försvåra för kriminella att få tillgång till vapen och explosiva varor och dessutom skärpa samhällets reaktion mot dem som redan innehar dessa illegalt. Utredaren ska bl.a. analysera om Tullverket bör få utökade befogenheter att besluta om postspärrar i syfte att i större utsträckning hindra vapen och explosiver från att komma in i landet.
För att stärka det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet har regeringen riktat och breddat tolv myndigheters samverkan mot den organiserade brottslighet som förekommer i de mest utsatta bostadsområdena. Myndigheterna har därefter, på eget initiativ, valt att knyta till sig ytterligare nio myndigheter i sitt arbete.
Arbetet med att involvera myndigheter och andra delar av samhället i att förebygga och förhindra brott är viktigt. Under 2017 presenterade regeringen ett nationellt brottsförebyggande program – Tillsammans mot brott. Programmet skapar en grund för ett mer strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete som behöver intensifieras i hela samhället. I programmet nämns såväl tidiga insatser för barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet som stöd till dem som vill lämna kriminella eller extremistiska grupperingar och en kriminell livsstil. Regeringen har som ambition att, under nuvarande mandatperiod, införa ett nationellt exitprogram för att fler ska ges möjlighet att lämna kriminaliteten och gängen bakom sig.
Jag är övertygad om att ett gemensamt åtagande från en rad olika samhällsaktörer är vad som krävs för att bryta de senaste årens negativa utveckling av skjutningar och gängkriminalitet. Jag tar också fasta på vad statsministern sa i regeringsförklaringen och kommer göra mitt yttersta för att realisera det: Kriminaliteten ska bekämpas med samhällets fulla kraft.
Stockholm den 2 maj 2019
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.