Skillnader mellan nyanlända och inrikes födda elever i skolan
Skriftlig fråga 2017/18:506 av Ida Drougge (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-12-18
- Överlämnad
- 2017-12-19
- Anmäld
- 2017-12-20
- Sista svarsdatum
- 2018-01-02
- Svarsdatum
- 2018-01-10
- Besvarad
- 2018-01-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
PM Nilsson har i en artikel i Dagens industri, Majoriteten ensamkommande klarar inte gymnasiet, belyst de stora skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda elever angående gymnasiebehörighet. I artikeln beskrivs att 90 procent av de elever som fötts i Sverige får gymnasiekompetens efter grundskolan, medan endast 30 procent av de elever som är utrikes födda uppnår gymnasiebehörighet. Så många som 80 procent av de ensamkommande eleverna blir inte godkända i matematik, engelska och svenska. Detta tyder på att den svenska skolan varken har de resurser eller de kunskaper som krävs för att i tillräckligt stor grad utbilda de nyanlända eleverna.
Under året presenterades en utredning om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser, Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54). I utredningen presenteras också en rad förslag på åtgärder. För att ge nyanlända en rimlig chans att integreras i samhället krävs att åtgärder vidtas inom kort.
Med detta som bakgrund vill jag fråga utbildningsminister Gustav Fridolin:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att minska skillnaderna i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:506 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
U2017/
05111/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:506 av Ida Drougge (M)
Skillnader mellan nyanlända och inrikes födda elever i skolan
Ida Drougge har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska skillnaderna i skolresultat mellan inrikes och utrikes födda elever.
Elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser har svårare förutsättningar att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program än t.ex. elever som invandrat före ordinarie skolstart. Av den anledningen tillsatte regeringen i juli 2016 en särskild utredare med uppdrag att föreslå hur utbildningen för nyanlända elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser kan anpassas för att öka elevernas möjligheter att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program. Utredningen föreslår bl.a. att rätten till studiehandledning på modersmålet ska stärkas så att en nyanländ elev i åldern 13–16 år kan få studiehandledning på moders-målet om det inte är uppenbart obehövligt. Utredningen uppfattar att studie-handledning på modersmålet är den absolut viktigaste insatsen för att förbättra nyanlända elevers kunskapsutveckling och öka måluppfyllelsen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) föreslår regeringen att medel avsätts för genomförande av detta och andra förslag från utredningen. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.
Arbetet för en jämlik kunskapsskola är prioriterat. Statens skolverk genomför på uppdrag av regeringen systematiska insatser i syfte att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända barn och elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet (U2017/00301/S). Vid behov ska insatserna även omfatta barn och elever som inte är nyanlända, om de har ett annat modersmål än svenska. Målgrupper för de olika insatserna ska vara huvudmän, förskolechefer, rektorer, förskollärare, fritidspedagoger, lärare i alla ämnen, modersmålslärare, studiehandledare på modersmål samt annan personal inom förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skolformer samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Insatserna ska anpassas till målgruppernas olika förutsättningar och behov. Utsatta bostadsområden ska särskilt uppmärksammas. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 att detta uppdrag utvidgas till att även omfatta vuxenutbildningen. Andra åtgärder som regeringen redan har vidtagit för att stärka jämlikheten i skolan är bl.a. Samverkan för bästa skola (U2015/03357/S) där Skolverket arbetar med riktade insatser i samverkan med ett urval av skolor med låga kunskapsresultat.
De medel som är avsatta för dessa uppdrag (U2015/03357/S, U2017/00301/S) uppgår sammantaget till 524 miljoner kronor 2018 och beräknas uppgå till 544 miljoner kronor 2019 och 564 miljoner kronor 2020–2025.
Riksdagen har också beslutat, i enlighet med regeringens förslag, att en in-ledande obligatorisk kartläggning ska göras av nyanlända elever i syfte att ta reda på vilka kunskaper en elev har med sig.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2018 en kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av skolan i linje med Skolkommissionens förslag. Med en infasning över tre år ska sex miljarder kronor årligen avsättas för insatser för ökad likvärdighet och kunskapsutveckling.
Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om en skyldighet för huvudmän att erbjuda lovskola till elever i grundskolans årskurs 8 och 9 som riskerar att inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen (prop. 2016/17:156).
Regeringen har således vidtagit ett stort antal åtgärder för att förbättra jämlikheten i svensk skola och det är en uppgift som kommer att fortsätta vara prioriterad för regeringen.
Stockholm den 10 januari 2018
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.