skatteregler för företag
Skriftlig fråga 1998/99:379 av Ruwaida, Yvonne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-02-18
- Anmäld
- 1999-02-23
- Besvarad
- 1999-02-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 februari
Volvoledningen har med ljus och lykta letat bokföringstekniska åtgärder för att kunna minska skatteunderlaget från försäljningen av personvagnsdelen. Man ser ut att lyckas bra och tycks kunna minska bolagets skatteunderlag med uppåt 30 miljarder kronor, vilket innebär att statskassan förlorar ca 10 miljarder i skatteintäkter. Volvos första åtgärd är att kvitta personbilsdivisionens nettotillgångar i koncernen mot köpeskillingen, vilket minskar köpeskillingen med ca 4 miljarder. Därefter tillgodoräknar sig Volvo en utdelning från personbilsdivisionen på totalt 17,7 miljarder kronor som del i köpeskillingen. Denna utdelning anses tekniskt ha ägt rum före affären avslutats, varför köpeskillingen minskas i motsvarande mån. Till sist sprids Fords betalning av köpeskillingen ut på flera år. Att multinationella företag på detta sätt undanhåller landets medborgare skatteintäkter är mycket olyckligt. Men Volvo har inte grönt ljus för dessa bokföringstekniska åtgärder än, först måste berörd skattemyndighet och Konkurrensverket yttra sig.
Min fråga till finansministern är därför:
Avser ministern se över bokföringstekniska åtgärder av det slag Volvo nu praktiserar, för att statens skatteinkomster i framtiden inte skall urholkas?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:379 besvarad av
- Finansminister Erik Åsbrink
den 24 februari
Yvonne Ruwaida har frågat mig om jag avser att låta se över skattereglerna i syfte att förhindra att statens skatteintäkter urholkas genom att företag minskar sin skattepliktiga reavinst vid avyttring av andelar i dotterbolag genom s.k. bokföringsmässiga transaktioner.
Frågan ställs med hänvisning till uppgifter i massmedierna enligt vilka reavinsten vid Volvos avyttring av sin personbilsrörelse nedbringas genom skilda åtgärder.
Som Yvonne Ruwaida känner till är jag förhindrad att gå in på ett enskilt subjekts förhållanden och får därför hålla mig på ett principiellt plan.
Jag vill först och främst slå fast att åtgärder för att bringa ned en reavinst av det slag Yvonne Ruwaida nämner kan vara helt och fullt systemenliga och legitima även om de kan te sig som ett trixande för att undgå skatt.
En grundläggande princip för den svenska företagsbeskattningen är att företagens vinster skall beskattas i två led, en gång på företagsnivå när inkomsten uppstår och en gång hos ägaren som beskattas för utdelning eller reavinst.
För att förhindra att en vinst beskattas mer än en gång inom samma företagsgrupp, är företag frikallade från skattskyldighet för utdelning på s.k. näringsbetingade aktier och andra andelar. I frånvaro av skattefrihet för utdelning på sådana andelar skulle det bli svårare att bedriva verksamhet genom dotterbolag.
Enligt gällande regler beskattas däremot företagen för reavinster på näringsbetingade andelar som intäkt av näringsverksamhet. Företagsskatteutredningen har visat att reavinstbeskattningen på näringsbetingade andelar leder till flerledsbeskattning inom bolagssektorn (SOU 1998:1). Denna kumulativa beskattning förorsakar skattekostnader vid omstruktureringar i form av överlåtelser av andelar i dotter- eller intresseföretag och borde enligt utredningen så långt möjligt avskaffas eller lindras.
Utredningen analyserade möjligheterna till att slopa reavinstbeskattningen av näringsbetingade andelar. Den fann att ett fullständigt slopande skulle öppna möjlighet för s.k. pengamaskinförfaranden. Skattepliktiga intäkter i Sverige skulle kunna transformeras till skattefria reavinster på andelar i företag i skatteparadis. Utredningen ansåg dock att beskattningen kunde lindras och föreslog att beskattningen av vinster och förluster på näringsbetingade andelar skulle halveras.
I propositionen Omstruktureringar och beskattning instämde regeringen i utredningens bedömning att det är motiverat att avskaffa reavinstbeskattningen på näringsbetingade andelar i bolagssektorn men att det av hänsyn till utlandsproblematiken inte är möjligt. Regeringen delade vidare utredningens bedömning att halverad reavinstbeskattning kunde vara en lämplig avvägning (se prop. 1998/99:15 s. 116). Av statsfinansiella skäl avstod emellertid regeringen från att lägga fram ett förslag om halverad reavinstbeskattning på näringsbetingade andelar.
Inom en ny utredning, Utredningen (Fi 1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor (dir. 1998:74), pågår nu ett arbete som syftar till att hitta en mekanism som löser utlandsproblemet med att slopa reavinstbeskattningen av näringsbetingade andelar. Slopad reavinstbeskattning på näringsbetingade andelar skulle innebära ökad attraktionskraft för Sverige som bas för internationellt verksamma koncerner och samtidigt påtagligt förenkla den svenska företagsbeskattningen.
Som framgår av det anförda är reavinstbeskattningen av näringsbetingade aktier och andra andelar problematisk i flera hänseenden. Först och främst, vilket kanske är det allvarligaste, leder denna beskattning många gånger till ett materiellt felaktigt resultat. Den ger nämligen upphov till kedjebeskattning inom företagssektorn. För det andra är den ett utomordentligt komplicerande inslag i företagsbeskattningen. Beskattningen är också, delvis till följd av det senare, mycket svår att upprätthålla.
Så länge vi har en reavinstbeskattning av näringsbetingade andelar skall emellertid denna i möjligaste mån upprätthållas konsekvent. En särskild utredare (Fi 1998:10) har tillkallats för att se över vissa företagsskattefrågor (dir. 1998:55). I uppdraget ingår bl.a. att se hur man skall behandla värdeöverföringar inom koncerner vid reavinstbeskattningen av andelar i dotterföretag. Utredningsuppdraget kan i den delen beräknas redovisas tidigast i slutet av innevarande år.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.