Självkörande fordon

Skriftlig fråga 2017/18:549 av Jessica Rosencrantz (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-27
Överlämnad
2017-12-27
Besvarad
2018-01-10
Sista svarsdatum
2018-01-10
Svarsdatum
2018-01-10
Anmäld
2018-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Den 28 november löpte tiden ut för den statliga utredningen om självkörande fordon att presentera förslag för att underlätta en introduktion av självkörande fordon i allmän trafik. Utredningen har nu försenats, och förslagen väntas komma först i mars. Utvecklingen mot självkörande fordon kräver förändringar i lagar och regler för att möjliggöra användandet, men även symbolvärdet i att digitaliseringen prioriteras i allmänhet och de skarpa förslagen i synnerhet är högt.

När utredningen tillsattes var förhoppningarna stora. Dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson menade att självkörande och uppkopplade fordon kunde bidra till högre trafiksäkerhet och minskad miljö- och klimatpåverkan. Båda mycket önskvärda effekter och en bild som Moderaterna delar.

Utöver de effekter som den tidigare infrastrukturministern lyfte fram är självkörande fordon mer resurseffektiva samtidigt som de exempelvis kräver färre parkeringsplatser och därmed frigör utrymme för fotgängare och cyklister.

Tekniken på området utvecklas i ett rasande tempo och vi har därför inte råd med förseningar. Den 12 december rullades de första bilarna ut i Volvos projekt Drive Me i Göteborgsområdet. Totalt har två av 100 bilar börjat provköras. Projektet är inriktat på att generera sociala och ekonomiska fördelar genom förbättringar av trafikflöden, miljö och säkerhet. Även Tesla och Google säger sig ha kommit långt i sin testverksamhet av självkörande fordon. Från politiskt håll måste innovationer och idéer likt Drive Me och andra projekt premieras.

Volvos projekt har dock ett undantagstillstånd från nuvarande regelverk inom vilket de får bedriva sin testverksamhet, och ju fler modifieringar man tvingas göra, desto viktigare blir ett konkret och permanent regelverk som samtliga aktörer har att förhålla sig till.

Det är givetvis viktigt att utredningen genomförs på ett grundligt och gediget sätt utan några lösa ändar. Dessvärre är det inte första gången under mandatperioden som ett projekt för att effektivisera våra vägar riskerar att försenas på ett eller annat sätt. Tidigare under hösten riktade jag en fråga till statsrådet Eneroth gällande uppskjutningen av elvägsprojektet E-road Arlanda. Svaret från infrastrukturministern var då att utvecklingen av elvägar var av fortsatt intresse för regeringen.

Ett liknande svar är att förvänta i fallet om självkörande fordon, men det räcker inte bara med ord. Regeringen måste också konkret visa på resultat och än så länge ser vi väldigt få.

I juni kommer Sverige att arrangera en konferens för kommissionärer och statsrådet Eneroths europeiska ministerkollegor kring självkörande och uppkopplade fordon. Konferensen ska hållas i Göteborg, och enligt regeringen har man valt just Göteborg mycket på grund av Drive Me-projektet. Beroende på förslagen hade möjligheten att testa självkörande fordon i allmän trafik utvidgats om utredningen hållit sig till ordinarie tidsplan.

I nuläget ser det ut som att de uppskjutna förslagen från utredningen skulle kunna påverka självkörande fordons introduktion i allmän trafik på svenska vägar.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att underlätta testverksamheten för självkörande fordon i allmän trafik och främja utvecklingen mot en mer autonom fordonspark?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:549 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)



PAGE

2


Dnr N2017/07938/MRT

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:549 av Jessica Rosencrantz (M) Självkörande fordon

Jessica Rosencrantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att underlätta testverksamheten för självkörande fordon i allmän trafik och främja utvecklingen mot en mer autonom fordonspark.

Ny teknik som främjar olika grader av automatisk körning har stor potential för en bättre miljö, effektivare användning av infrastruktur samt säkrare resor. Genom att digitaliseringens och automatiseringens möjligheter tillvaratas kan transporterna effektiviseras och klimatpåverkan minska. Sverige har många världsledande företag i transportsektorn och en stor potential att utveckla transportsystemet till att bli långsiktigt hållbart. Sverige ligger i framkant när det gäller tester och demonstrationer på allmänt vägnät av olika grader av uppkopplade, samverkande och självkörande fordon och system. Bland annat pågår insatser inom regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter. Det högnivåmöte om uppkopplad och automatiserad körning som Sverige kommer att stå värd för i juni 2018 kommer att vara ett tillfälle att visa upp svensk innovation på området.

Hösten 2015 tillsatte regeringen utredningen Självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I uppdraget ingår att överväga och lämna författningsförslag i syfte att skapa bättre rättsliga förutsättningar för försök med självkörande fordon i allmän trafik och introduktion av sådana fordon i allmän trafik. Utredaren lämnade ett delbetänkande om försöksverksamhet med självkörande fordon i mars 2016 (SOU 2016:28).

Regeringen beslutade den 20 april 2017 en förordning om försöksverksamhet med självkörande fordon. Förordningen, som trädde ikraft den 1 juli 2017, innebär att det införs tydligare bestämmelser, nämligen genom att det uppställs krav på tillstånd, för testverksamhet av självkörande fordon. Den 27 december 2017 gav Transportstyrelsen besked om det första tillståndet under den nya försöksförordningen. Tillståndet avser försöksverksamheten för självkörande bussar på allmän väg i Kista.

Utredningen om självkörande fordon på väg inkom i augusti 2017 med en hemställan om förlängd tid för redovisning av slutbetänkandet. En anledning till behovet av förlängd utredningstid är att

det internationella regel- och policyarbetet på området, både i enskilda länder, inom EU och i ett vidare sammanhang, för närvarande är under stark utveckling och samordning. Det är också viktigt för industrin att regelverken möjliggör gränsöverskridande verksamhet. Regeringen har beslutat om förlängd tid för redovisning av slutbetänkandet till den 1 mars 2018 och jag vill inte föregripa utredningens slutbetänkande.

Stockholm den 8 januari 2018

Tomas Eneroth

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.