Situationen för unga forskare
Skriftlig fråga 2005/06:2088 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-08-31
- Besvarad
- 2006-09-14
- Svar anmält
- 2006-10-02
- Anmäld
- 2006-10-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2005/06:2088 av Ulf Nilsson (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Situationen för unga forskare
Den nya generationen forskare och lärare på våra universitet och högskolor är en grupp som drabbas mycket hårt av den delvis ofinansierade utbyggnaden av den högre utbildningen. Det finns nu en mycket stor grupp yngre lärare och forskare som universiteten behöver för sin forsknings- och utbildningsuppgift. Tyvärr saknar universiteten resurser för att erbjuda dessa personer drägliga anställningsförhållanden. I stället anställs forskare och lärare på tidsbegränsade tjänster.
Inom stora delar av arbetslivet vore det otänkbart med så otrygga anställningsformer som erbjuds många av högskolans forskare och lärare. Bristen på fasta forskartjänster riskerar att leda till forskarflykt från Sverige. Många i den nya generationen forskare och lärare får dessutom hålla till godo med stipendieförsörjning utan social trygghet med sjuk- och föräldraförsäkring.
Systemet med tidsbegränsade meriteringtjänster missgynnar särskilt forskare med barn och bidrar till dålig jämställdhet i den akademiska karriären. Är man föräldraledig går man miste om meriteringstid. Av kvinnliga svenska forskare har i dag mindre än 40 % fast tjänst. Ett rimligt krav vore att förlänga tidsbegränsade tjänster vid föräldraledighet.
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att förbättra situationen för unga forskare?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:2088 besvarad av
den 14 september
Svar på fråga 2005/06:2088 om situationen för unga forskare
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Ulf Nilsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för unga forskare.
För mig är situationen för yngre forskare en av de mest prioriterade forskningspolitiska frågorna. Sverige satsar mer än så gott som alla andra länder på forskning och forskarutbildning, och vi har lyckats öka antalet kvalificerade akademiker som doktorerar.
Arbetsförhållandena på lärosätena har inte hängt med i utvecklingen och är i många avseenden hopplöst omoderna. Antalet yngre forskare som har tillfälliga anställningar eller stipendier är orimligt högt, jämställdheten är rent usel och karriärstegen otydlig. Det finns flera förklaringar till detta, till exempel att lärosätena är för isolerade från övriga samhället, att fackföreningarna är svaga och att många yngre forskare är starkt motiverade inför sin uppgift.
Jag tycker emellertid att det är oacceptabelt att yngre forskare ska behöva arbeta under sämre förhållanden än andra och har tagit en rad initiativ för att ändra på detta.
Regeringen vill göra kraftiga resurstillskott de kommande två åren. Vi vill tillföra 220 miljoner kronor om året för meriteringsanställningar och utveckling av forskarutbildningen. Vi vill också öka de årliga forskningsanslagen direkt till lärosätena med 605 miljoner kronor och har givit dem i uppdrag att satsa på förstärkning av forskarutbildningen och att öka antalet meriteringsanställningar.
För att ta ett helhetsgrepp på frågan gav jag i våras Ann Numhauser-Henning, prorektor vid Lunds universitet, i uppdrag att se hur vi kan göra lärosätena till attraktiva arbetsplatser med goda villkor för medarbetarna, och ett väl fungerande system för rekrytering, karriär och befordran. Utredningen ska bland annat se över befattningsstrukturen, analysera på vilket sätt den ökade externfinansieringen påverkar anställningsstrukturerna och granska de visstidsanställdas situation.
Regelverk och resurser är förutsättningar som regeringen kan påverka, och min ambition är att förbättra båda områdena. Arbetsförhållandena bestäms dock av arbetsgivaren, det vill säga lärosätena, och de anställdas organisationer. Argumentet ”vi har inga pengar” som ursäkt för att inte erbjuda fasta anställningar och goda anställningsvillkor håller naturligtvis lika lite inom högskolesektorn som inom andra delar av arbetsmarknaden. De direkta statliga forskningsanslagen till lärosätena har ökat med över 50 % de senaste tio åren och är i år drygt 9 miljarder kronor. Arbetsgivaren har ansvaret att prioritera till exempel trygga anställningar och att föräldralediga forskare inte halkar efter i meriteringen.
Regeringen har förbjudit användandet av anslagsmedel till stipendier och jag kan tänka mig att se över om det är möjligt att helt förbjuda stipendiefinansiering av disputerade forskare. Forskning är ett arbete, och för arbete ska det betalas lön som medför social trygghet för forskaren.
Om Socialdemokraterna får förnyat förtroende av väljarna kommer jag att kalla till mig rektorerna och de unga forskarnas organisationer för en dialog för att finna lösningar på problemen, och jag kommer att ta min del av ansvaret för att vi ska kunna förbättra situationen för de unga forskarna. För att Sverige ska vara en ledande forsknings- och utbildningsnation måste det vara attraktivt att arbeta vid universitet och högskolor. Framtidens forskare och lärare har rätt att kräva moderna anställningsvillkor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.