Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

scenkonstens pensionspremie

Skriftlig fråga 2003/04:794 av Malmström, Louise (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-02-19
Anmäld
2004-02-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-03-02
Svar anmält
2004-03-02
Besvarad
2004-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 februari

Fråga 2003/04:794

 av Louise Malmström (s) till finansminister Bosse Ringholm om scenkonstens pensionspremie

År 2001 genomfördes en förändring av pensionspremiesystemet inom scenkonstområdet. Ökade kostnader kompenserades då genom ökade anslag. Från 2003 har staten frånträtt en del av sitt tidigare pensionsåtagande och i samband med det sänktes pensionspremien med 2,3 %.

Den 18 december 2003 fattade regeringen beslut om en oförändrad men preliminär premie på 9,59 % för år 2004. I regeringsbeslutet står att värdet av de pensionsförmåner som intjänats förväntas bli väsentligt högre när den slutliga premien fastställs. Besked om slutlig premie kommer först i april 2005.

Kulturinstitutioner lever ofta på marginalen med stor del fasta kostnader. Även rörliga kostnader är i stor utsträckning bundna av avtal långt i förväg, till exempel skådespelarkontrakt. Långsiktighet och möjlighet att överblicka ekonomin i framtiden är därför av yttersta vikt för denna typ av verksamhet.

Förändringar av pensionspremiens storlek är i det här sammanhanget mycket betydelsefulla. Det handlar inte om småsummor som går att reglera i efterhand utan om stora pengar som ska tillskjutas och som institutionerna kanske måste uppvakta huvudmännen om för att kunna reda ut. Så tidiga besked som möjligt om omfattningen av premien är därför av yttersta vikt.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Är statsrådet beredd att arbeta för att skynda på dessa besked alternativt att det tas ökat statligt ansvar för den slutliga kostnaden?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:794 besvarad av

den 2 mars

Svar på fråga 2003/04:794 om scenkonstens pensionspremie

Statsrådet Gunnar Lund

Louise Malmström har i en fråga ställd till finansministern frågat om han är beredd att skynda på arbetet med att få besked om den slutliga premien för pensionskostnaderna inom scenkonstens område alternativt att det tas ett ökat statligt ansvar för den slutliga kostnaden.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Den nu gällande försäkringsmodellen för de statliga avtalspensionerna till vilken teater-, dans- och musikområdet är anslutna bygger på beräkning av premier enligt en modell för preliminära och slutliga premier.

De preliminära premierna beräknas och aviseras under oktober och november året före premieåret och grundas på anställningsuppgifter vid utgången av andra året före premieåret samt de genomsnittliga lönerna (pensionsunderlaget) för femårsperioden dessförinnan. De slutliga premierna beräknas och aviseras i april månad året efter premieåret och grundas på anställnings- och löneuppgifter vid utgången av premieåret. De slutliga premierna är den faktiska kostnaden för en arbetsgivares pensioner ett visst år. Denna slutliga premiejustering ska betalas till Statens pensionsverk (SPV) respektive återbetalas av SPV under maj månad året efter premieåret.

För att fastställa en slutlig premie och göra en slutavstämning måste både löne- och anställningsuppgifter för 2004 vara korrekta och slutliga. En sådan justering kan inte ske förrän 2005.

Systemet med preliminära och slutliga premier skapar oklara planeringsförutsättningar för myndigheter och andra arbetsgivare som är anslutna till den statliga försäkringsmodellen. För att komma till rätta med dessa problem tillsatte regeringen en utredning med syfte att se över försäkringsmodellen.

Utredningen överlämnade i september 2003 betänkandet Översyn av försäkringsmodellen för de statliga avtalsförsäkringarna, SOU 2003:85. I betänkandet lämnas förslag som syftar till bättre planeringsförutsättningar för myndigheterna genom att åstadkomma stabilare och mer förutsägbara premier. Betänkandet har varit föremål för remiss och bereds för närvarande i Regeringskansliet. När regeringen tagit slutgiltig ställning till förslagen kommer en redovisning att lämnas till riksdagen.

Vad gäller Louise Malmströms fråga om ökat statligt ansvar för den slutliga kostnaden kan jag bara konstatera att statens stöd till institutionerna bereds i vanlig ordning inom ramen för budgetprocessen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.