Ritualslaktat kött inom offentlig verksamhet

Skriftlig fråga 2018/19:916 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-08-23
Överlämnad
2019-08-23
Anmäld
2019-08-29
Svarsdatum
2019-09-06
Sista svarsdatum
2019-09-06
Besvarad
2019-09-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Lyckligtvis är Sverige i dag ett föregångsland när det kommer till djurhållning och djurvälfärd, vilket vi bör vara oerhört stolta över. Tråkigt nog skiljer vi oss från stora delar av världen där respekten för djur som andra levande individer är begränsad och i många fall så gott som obefintlig.

Religiös ritualslakt, exempelvis kosher- eller halalslakt, innebär att nerver, artärer samt mat- och luftstrupe skärs av med ett i bästa fall djupt snitt. Detta sker dock samtidigt som djuret i flera minuter är vid fullt medvetande. Ofta sker det dessutom i samband med att djuret hålls fast i en fasthållningsanordning. Fasthållningsanordningen kan se ut på olika sätt men dess primära uppgift är att se till att djuret kan avblodas under alla de minuter som djuret har kvar sitt medvetande. I många fall blir djuren mycket stressade av dessa anordningar, som dessutom ibland innebär att djuret hängs upp och ned.

Vidare kan kniven som används inte nå två stora artärer bakom halskotpelaren som samtidigt fortsätter att pumpa upp blod i djurets hjärna, vilket innebär att djuret är medvetet om vad som händer. Resultatet förutom extrem dödsångest är alltså en mycket långsam och plågsam död.

I Sverige är det lyckligtvis sedan 1937 olagligt att utföra ritualslakt utan föregående bedövning. Ett flertal länder runt om i världen distribuerar dock ritualslaktat kött till Sverige, trots att dessa produkter med rätta aldrig hade fått produceras i vårt land. Bara den globala halalmarknaden uppskattas i dag till omkring 150 miljarder US-dollar per år, vilket bör vara en tydlig signal om att hemska slaktmetoder används för fullt. Dessutom överproducerar slakterier i andra länder ritualslaktat kött då detta kan säljas såväl till religiösa som till personer utan religiösa preferenser i fråga om mat. Det är också detta kött som på grund av den bristande djurvälfärden ofta är den billigaste, varför risken att just detta kött köps in inom offentlig verksamhet är stor.

Det finns dock positiva exempel i Sverige. I exempelvis Järfällas skolor kommer inköp av den här typen av kött inte längre att tolereras, efter att kommunen valt ett nytt livsmedelsavtal. Kommunen har valt att prioritera djurskyddet, varför exempelvis halal- och kosherkött slopas, och elever med den typen av krav får finna sig i att äta vegetariskt.

Mot bakgrund av detta önskas utbildningsminister Anna Ekström svara på följande fråga:

 

Är djurvälfärden i Sverige tillräckligt viktig för att ministern och regeringen ska verka för ett totalstopp inom det svenska skolväsendet av importerat ritualslaktat kött eller andra produkter som framställts på ett sätt som strider mot svenska djurskyddslagar, och om inte, varför?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:916 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)



N2019/

02518/DL

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:916 av Markus Wiechel (SD)
Ritualslaktat kött inom offentlig verksamhet

Markus Wiechel har frågat utbildningsminister Anna Ekström om djurvälfärden i Sverige är tillräckligt viktig för att ministern och regeringen ska verka för ett totalstopp inom det svenska skolväsendet av importerat ritualslaktat kött eller andra produkter som framställs på ett sätt som strider mot svenska djurskyddslagar, och om inte, varför.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Svensk djurhållning har under lång tid präglats av en hög djurvälfärd. Även användningen av antibiotika för djur i Sverige är internationellt sett låg och antibiotikaresistensläget är gynnsamt. För regeringen är det viktigt att värna dessa saker som är utmärkande för svenska livsmedel.

Det är redan i dag möjligt för upphandlande myndigheter att ställa specifika krav på djurskydd vid upphandling av livsmedel. Upphandlingsmyndigheten har bl.a. tagit fram stödverktyg som hjälp för att ställa sådana krav i upphandlingar.

Upphandlingsmyndigheten har, inom ramen för livsmedelsstrategin, haft ett särskilt uppdrag från regeringen att förstärka kompetensen när det gäller upphandling av livsmedel och måltidstjänster inom offentlig sektor.

Regeringen anser dock att inte tillräckligt många upphandlingar ställer djurskyddskrav och vill därför göra det obligatoriskt för myndigheter att vid upphandling av animaliska livsmedel ställa krav både på djurskydd och på låg användning av antibiotika. Ett arbete med detta syfte har därför inletts.

Stockholm den 5 september 2019

Jennie Nilsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.