religionsfrihet i EU och dess närhet

Skriftlig fråga 2000/01:1445 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-06-20
Besvarad
2001-06-29
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 juni

Fråga 2000/01:1445

av Tuve Skånberg (kd) till utrikesminister Anna Lindh om religionsfrihet i EU och dess närhet

I Österrike avskedades förra året en frikyrklig lågstadielärare sedan skolstyrelsen slagit fast att "medlemmar i denna sekt inte lämpar sig för att utbilda barn". I såväl Österrike som Tyskland finns nu lagar som skiljer mellan "staligt erkända" religioner och "övriga" som särbehandlas, dit evangeliska frikyrkor räknas. Den 30 maj klubbades i Frankrike en "antisektlag" som ger möjlighet att upplösa och bannlysa "sektliknande rörelser", dit också evangeliska kyrkor räknas. En missionerande verksamhet kan benämnas som "bedrägligt utnyttjande av tillstånd av okunnighet eller svaghet" och medföra fängelsestraff på upp till tre år och 250 000 FF i böter. De nya lagarna sprids till EU-grannarna i Central- och Östeuropa, där t.ex. Vitryssland bedriver en allt hårdare hets mot evangeliska kristna, under hänvisning till EU-ländernas nya antisektlagar. Biskoparna i den Kristna Evangeliska Unionen i Vitryssland vädjar nu i ett öppet brev om hjälp för den hotade religionsfriheten.

Avser utrikesministern att påtala vikten av religionsfrihet i Österrike, Tyskland, Frankrike och Vitryssland?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1445 besvarad av

den 29 juni

Svar på fråga 2000/01:1445 om religionsfrihet i EU och dess närhet

Utrikesminister Anna Lindh

Tuve Skånberg har frågat mig huruvida Sverige avser att påtala vikten av religionsfrihet i Österrike, Tyskland, Frankrike och Vitryssland. Detta med anledning av de lagar i Österrike och Tyskland som skiljer mellan "statligt erkända" religioner och "övriga", den nyligen antagna franska lagen mot sektliknande rörelser samt att man i Vitryssland bedriver en allt hårdare hets mot bl.a. evangeliska kristna.

Försvaret av mänskliga rättigheter, däribland religionsfriheten, är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik.

Den nämnda lagen i Frankrike har nyligen trätt i kraft och det är för tidigt att förutspå om tillämpningen av denna skulle kunna bli föremål för agerande ifrån svensk sida. Lagarna i Tyskland och Österrike har hittills inte tagits upp med länderna ifråga, men vi ser med viss oro på utvecklingen. De mänskliga rättigheterna måste givetvis respekteras av alla länder. Låt mig i detta sammanhang också uppmärksamma arbetet i Europarådet, där man bl.a. övervakar respekten för de mänskliga rättigheterna, inklusive religionsfrihet, i samtliga medlemsstater.

Utvecklingen i Vitryssland bör, liksom tidigare, följas noga. Sverige ser mycket allvarligt på alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna som sker i Vitryssland. I Vitryssland söker såväl EU som OSSE och Europarådet följa och främja den demokratiska utvecklingen, inklusive respekten för de mänskliga rättigheterna. Bristande respekt för religionsfrihet är, vad Vitryssland beträffar, ett av inslagen i en utbredd brist i landet på respekt för de mänskliga rättigheterna. För närvarande fokuserar Sverige på valobservation för valet den 9 september i syfte att möjliggöra en nödvändig politisk förändring genom att fria och demokratiska val kan hållas.

Sverige kommer att fortsätta att bevaka och följa utvecklingen angående religionsfriheten i Europa och dess närhet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.