Regeringens exportstrategi
Skriftlig fråga 2016/17:1721 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-07-05
- Överlämnad
- 2017-07-05
- Besvarad
- 2017-07-19
- Sista svarsdatum
- 2017-07-19
- Svarsdatum
- 2017-07-19
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
I regeringens exportstrategi från september 2015 kan man under punkt 22 läsa följande: ”Tillgänglighet i form av flygplatser med direkta flyglinjer blir allt viktigare i dagens globaliserade värld. Det är en av de faktorer som har störst betydelse för utländska företag när de väljer mellan olika alternativ för etablering och nyinvesteringar. Svenska flygplatser har jämförelsevis få direkta flyglinjer till viktiga städer, inte minst i tillväxtländerna, vilket också gör att våra städer tappar i global tillgänglighet.”
I våras meddelade Air India att man vill börja flyga från Arlanda från och med augusti, vilket ytterligare stärker Sverige och svensk export och ökar möjligheter till handel och tillväxt. Men samtidigt går regeringen fortsatt fram med förslag om att införa en flygskatt. Nu ska den bakas in i höstens kommande budget.
Nyligen presenterade Stockholms Handelskammare en utredning som visar att en genomförd flygskatt hotar minst sju regionala flygplatser i vårt land. Riksdagens utredningstjänst har i en beräkning också visat att en flygskatt riskerar leda till en minskning av antalet inrikes resenärer med upp till 1,2 miljoner människor. Varianter på flygskatt har sedan tidigare införts i Danmark, Nederländerna och Irland men samtliga av dessa länder har sedan avskaffat den på grund av dess ytterst negativa konsekvenser på ekonomin. Miljöeffekterna var också ytterst begränsade.
Det är inte bara resenärerna som drabbas vid en flygskatt utan den riskerar också att leda till färre arbetstillfällen. International Air Transport Association, IATA, har beräknat att införandet av flygskatten i Sverige hotar minst 10 000 arbetstillfällen inom flygindustrin, på flygplatser och inom hotell- och restaurangbranschen.
Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:
Givet att en flygskatt införs, vilka åtgärder avser ministern att vidta inom sitt ansvarsområde för att regeringens exportstrategi ska kunna upprätthållas?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1721 besvarad av Statsrådet Ann Linde (S)
| ||
Utrikesdepartementet |
Statsrådet Linde |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1721 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Regeringens exportstrategi
Ann-Charlotte Hammar Johnsson har frågat närings- och innovationsministern vilka åtgärder han avser vidta inom sitt ansvarsområde för att regeringens exportstrategi ska kunna upprätthållas. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
När regeringen tillträdde var inte exporten det draglok för svensk tillväxt som den varit före finanskrisen, och som den bör vara. Att öka den svenska exporten är därför ett av regeringens fokusområden och en viktig åtgärd för att få fler i jobb och trygga den svenska välfärden. Målen i exportstrategin är att öka exporten i absoluta tal och som andel av BNP, att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar, kompetens och turister, att öka andelen exporterande företag samt att öka deltagandet av svenska företag i den globala ekonomin.
Exportstrategin rymmer 22 insatser som på olika sätt främjar det svenska näringslivets internationalisering. En av insatserna är att inom turist- och investeringsfrämjandet stödja det arbete som redan utförs av främst Swedavia med att attrahera fler direkta flyglinjer till Sverige. Arbetet med insatsen går framåt. Under våren har både Air India och Singapore Airlines öppnat nya linjer till Stockholm. Jag har själv haft kontakter med båda dessa bolag i samband med etableringen av dessa linjer. Sedan exportstrategin har även SAS öppnat nya interkontinentala linjer från Arlanda flygplats och Norwegian har uttryckt intresse för att öppna ytterligare. Tillgången till direkta flyglinjer är en viktig faktor som påverkar var företag lägger sina investeringar, och vart utländska turister – enskilda eller i grupp – väljer att resa under sina ledigheter.
Antalet utrikes flygresor har ökat kraftigt mellan 1980 och 2015; från 0,65 till 1,36 avresor från Sverige per invånare. Klimatpåverkan från svenska invånares internationella flygresande har under åren 1990-2014 ökat med 61 procent. Sedan 1990 har de globala utsläppen av koldioxid från luftfart ökat från ca 330 miljoner ton till 640 miljoner ton 2005. Om inga åtgärder vidtas kan klimatpåverkan från flyget enligt olika scenarier komma att öka 1,9–4,5 gånger från 2005 till 2050.
Regeringen har i en lagrådsremiss föreslagit att en punktskatt införs på flygresor. Genom en sådan skatt kan flyget i högre utsträckning bära sina egna klimatkostnader. Flygskatt används i olika form i bland annat Frankrike, Norge, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Enligt utredningen En svensk flygskatt (SOU2016:83), som ligger till grund för regeringens förslag, kommer skatten att dämpa ökningen av det totala antalet avresande passagerare från flygplatser i Sverige, men ökningen förväntas ändå fortsätta.
Sammantaget är det min bedömning att de flygskattenivåer som regeringen kommer att föreslå sannolikt inte kommer att få en avgörande betydelse för möjligheterna att nå målen i exportstrategin. Regeringen kommer dock att följa utvecklingen.
Stockholm den 13 juli 2017
Ann Linde
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.