Regeringens arbete med utfasning av kreosot

Skriftlig fråga 2012/13:752 av Löfstrand, Johan (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-09-11
Anmäld
2013-09-12
Besvarad
2013-09-18
Svar anmält
2013-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 september

Fråga

2012/13:752 Regeringens arbete med utfasning av kreosot

av Johan Löfstrand (S)

till miljöminister Lena Ek (C)

En diskussion har blossat upp i Östergötland och Småland kring Svenska kraftnäts bygge av Sydvästlänken. Det handlar om användandet av tonvis med kreosotbehandlade träsliprar som ska användas som fundament. Bolaget lutar sig mot att det inte finns något generellt förbud mot att använda kreosot i Sverige och att EU-kommissionen sagt att ämnet får användas till och med den 1 maj 2018. Kemikalieinspektionen har klassificerat kreosot som cancerframkallande. Jag har också förstått att kreosot tillhör de miljögifter som är mest prioriterade när man fattar beslut kring sanering av mark. Men myndigheten accepterar en begränsad användning av ämnet, bland annat i just kraftledningsstolpar. Dock har ett antal kommuner gått emot Svenska kraftnät, och så sent som förra veckan fick ett antal Smålandskommuner stöd i sin uppfattning av länsstyrelsen. Men frågan är ännu inte helt avgjord. Kommunerna hävdar att de nedgrävda fundamenten inte kan räknas som en del av stolpen och att detta skapar stor miljöpåverkan. Enligt förordningen 850/2004, som gäller parallellt med Reach, är staterna i EU överens om att förbjuda utsläpp och spridning av bland annat just kreosot men att man medgivit att medlet får användas i järnvägssyll, ledningsstolpar (rundvirke) i linjebyggnad och i viss hamnbyggnad till och med år 2018 – med villkoret att mindre giftigt material ska användas när det går. Det finns i dag områden som är mycket förorenade med kreosot och som måste saneras. Är det inte olyckligt att vi nu fortsätter att skapa nya förorenade platser? Ett miljövänligt alternativ kan vara sliper av lärk.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöministern hur hon ser på frågan kring användning av kreosot och hur statliga bolag bör agera för att skapa innovationer på miljöområdet.

Svar på skriftlig fråga 2012/13:752 besvarad av Miljöminister Lena Ek

den 18 september

Svar på fråga

2012/13:752 Regeringens arbete med utfasning av kreosot

Miljöminister Lena Ek

Johan Löfstrand har frågat mig hur jag ser på frågan kring användning av kreosot och hur statliga bolag bör agera för att skapa innovationer på miljöområdet.

Det råder ingen tvekan om att träskyddsmedlet kreosot är mycket farligt och det är därför mycket hårt reglerat. Träskyddsbehandling med kreo-sot får endast utföras av yrkesmän och inom EU är användningen tillåten endast fram till den 1 maj 2018. Även användningen av kreosotbehand-lat trä är hårt reglerad. Där barn riskerar att exponeras och där man riskerar hudkontakt är användningen förbjuden.

Kemikalieinspektionen är den myndighet som fattar beslut i enskilda ärenden om godkännande av träskyddsprodukter som innehåller kreosot. I dagsläget finns tre godkända produkter. Anledningen till att kreosot godkändes för användning som träskyddsmedel inom EU i fem år var att det då inte fanns miljömässigt bättre alternativ sett ur hela livscykel-perspektivet. Tidsbegränsningen är i sig en uppmaning till alla aktörer på marknaden att ta fram mer hållbara alternativ.

Statligt ägda bolag såväl som myndigheter och affärsverk, som till exem-pel Affärsverket svenska kraftnät, och alla andra aktörer på marknaden är givetvis skyldiga att följa den lagstiftning som finns. Alla företag med statligt ägande har ett ansvar för frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet samt mång-fald – dvs. ett hållbart företagande. Ansvaret uttrycks sedan många år i regeringens ägarpolicy. För att ytterligare stärka denna styrning införde regeringen 2007, som första land i världen, även krav på att bolagen ska redovisa sitt hållbarhetsarbete enligt Global Reporting Initiative (GRI), en internationell standard för hållbarhetsredovisning. Sverige fick stor uppmärksamhet världen över då detta lanserades. Rapporteringskravet möjliggör en utvärdering av bolagens arbete med hållbart företagande och därmed även en ständig utveckling och förbättring av regeringens styrning. 2012 befäste regeringen ansvaret genom att bolagens styrelser även ska formulera hållbarhetsmål. Statliga bolag bör därför, i sin verk-samhet, alltid sträva efter minsta möjliga negativa påverkan på miljön.

För att vi ska nå miljökvalitetsmålen behöver vi alla, det vill säga riksdag, regering, myndigheter, affärsverk, länsstyrelser, kommuner, företag, fri-villiga organisationer och enskilda individer engagera sig och ta sin del av ansvaret.

För att ersätta farliga ämnen med sådana som passar i en hållbar sam-hällsekonomi behövs miljöinnovationer och tekniksprång. Regeringen har antagit dels en Miljöteknikstrategi – och dels en Innovationsstrategi. Inom ramen för Miljöteknikstrategin har regeringen avsatt 400 miljoner kronor för perioden 2011-2014. Miljöinnovationer innebär ofta förnyelse och utveckling vilket ger mer miljönytta jämfört med att endast förbättra befintliga produkter och produktionsprocesser. Om statliga aktörer kan bidra till att finna miljölösningar genom ett innovativt agerande är detta naturligtvis bra och önskvärt enligt regeringen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.