Till innehåll på sidan

Regeringens ansvar för assistansersättningen

Skriftlig fråga 2017/18:1364 av Jenny Petersson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-05-25
Överlämnad
2018-05-28
Anmäld
2018-05-29
Svarsdatum
2018-06-07
Sista svarsdatum
2018-06-07
Besvarad
2018-06-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Lena Hallengren (S)

 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har inneburit ökad valfrihet, större inflytande och bättre livskvalitet för många personer med svåra funktionsnedsättningar. Ytterst handlar LSS och assistansersättningen om att tillförsäkra personer med omfattande och varaktiga stödbehov insatser som de behöver för sitt dagliga liv.

Under det senaste året har en enorm oro spridits när det gäller LSS och assistansersättningen. Det finns berättelser om personer som får sin assistans neddragen eller som helt blir av med sin assistansersättning. Det förekommer att kommuner och Försäkringskassan fattar olika beslut. 

Verkligheten är att sedan hösten 2015 och vintern 2016 har antalet personer som beviljats assistansersättning från staten minskat med över 1 400 personer. Detta innebär att regeringen sparar ca 4–5 miljarder kronor på dem som mer än många andra i Sverige har behov av ett samhälle som stöttar dem. Det regleringsbrev från regeringen som Försäkringskassan fick under 2016, där Försäkringskassan fick i uppdrag att minska antalet timmar för assistansen, tillsammans med ett antal prejudicerande domar har gett effekt – den önskade effekt som var regleringsbrevets intention.

Det är regeringen som bär ansvaret för sin förda politik. Bristen på reformer och propositioner på området är stor. Den senaste tidens domar har resulterat i att Försäkringskassan har tvingats backa något från sin tillämpning. Detta har gjort att personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga delvis har kunnat pusta ut.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lena Hallengren:

 

Hur avser regeringen och statsrådet att säkerställa att Försäkringskassan tillämpar lagen på ett korrekt sätt för att bespara människor osäkerhet och långa överklagandeprocesser?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1364 besvarad av Statsrådet Lena Hallengren (S)




Svar på fråga 2017/18:1364 av Jenny Petterson (M)
Regeringens ansvar för assistansersättningen

Jenny Petterson har frågat mig hur regeringen och jag avser att säkerställa att Försäkringskassan tillämpar lagen på ett korrekt sätt för att bespara människor osäkerhet och långa överklagandeprocesser.

Frågan ställs mot bakgrund av att Jenny Petterson gör gällande att personer med svåra och omfattande stödbehov inte får dem tillgodosedda genom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som de behöver för sitt dagliga liv.

Jag vill börja med och klargöra att vi har en rättsordning som innebär att regeringen inte kan tala om för myndigheter och domstolar hur lagen ska tillämpas. Det vi kan göra är att se till att vi har tydliga och förutsägbara lagar som är stabila över tid, så att enskilda kan känna trygghet i vad det är som gäller.

Det är regeringen som bär ansvaret för politiken och regeringen tar det ansvaret. De senaste årens utveckling av rättspraxis inom den statliga assistansersättningen har fått konsekvenser för enskilda som varit svåra att förutse. I väntan på LSS – utredningens betänkande har regeringen därför vidtagit åtgärder. Under 2017 lämnade regeringen uppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen för att få en bättre bild av rättsutvecklingens konsekvenser för enskilda och för samhällsaktörer i gränslandet till den statliga assistansen. I januari och i mars 2018 lämnade regeringen två propositioner till riksdagen som båda syftade till att undvika kraftiga svängningar i rätten till assistans och därmed skapa lugn och ro för assistansberättigade.

I maj beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till LSS-utredningen som innebär att vi nu har tagit bort de krav på besparingar som tidigare fanns i direktiven. Förslagen ska inte heller leda till att behovet av anslagna medel ökar jämfört med dagens nivå. Den förändringen ger utredaren rätt förutsättningar att fokusera på att skapa en tydlig, stabil och långsiktigt hållbar lagstiftning

Avslutningsvis vill jag säga att jag delar Jenny Pettersons uppfattning att Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade(LSS) har inneburit ökad frihet, större inflytande och bättre livskvalitet för många personer med svåra funktionsnedsättningar. Men lagen måste bli tydligare och det är därför vi har tillsatt LSS-utredningen. Under tiden följer vi naturligtvis noga hur nya prejudicerande domar påverkar lagens tillämpning.

Stockholm den 7 juni 2018

Lena Hallengren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.