Rättssäker asylprocess
Skriftlig fråga 2017/18:971 av Johan Forssell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-03-07
- Överlämnad
- 2018-03-07
- Anmäld
- 2018-03-08
- Svarsdatum
- 2018-03-14
- Sista svarsdatum
- 2018-03-14
- Besvarad
- 2018-03-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Heléne Fritzon (S)
I analysrapporten Nationell kvalitetsuppföljning med regionalt fokus för asylärenden 2017 har Migrationsverket analyserat den rättsliga kvaliteten i asylutredningar och asylbeslut.
Granskningen visar att asylärenden behöver utredas bättre. I rapporten konstaterar Migrationsverket att 19 procent av asylutredningarna har brister, och att de inte är tillräckligt omfattande i förhållande till ärendets beskaffenhet.
Den allvarligaste bristen är att skyddsskälen inte anses tillräckligt utredda, men det föreligger även brister i fråga om den framåtsyftande riskbedömningen samt en asylsökandes identitet och hemvist.
Analysen visar också att 42 procent av besluten i asylärenden inte fattats av samma person som genomfört utredningen. Migrationsverket påpekar att detta är negativt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Den 4 mars skrev Sydsvenskan om ovanstående rapport från Migrationsverket. I artikeln förekom dessutom uppgifter om att anställda på Migrationsverket stressas till att fatta snabba beslut i asylärenden i syfte att nå uppsatta mål vad gäller antal fattade beslut.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:
Hur avser regeringen säkerställa att Migrationsverket förbättrar kvaliteten i asylutredningar och asylbeslut i syfte att fatta rättssäkra beslut i asylärenden?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:971 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)
Svar på fråga 2017/18:971 av Johan Forsell (M)
Rättssäker asylprocess
Johan Forsell har frågat mig hur regeringen avser säkerställa att Migrationsverket förbättrar kvaliteten i asylutredningar och asylbeslut i syfte att fatta rättssäkra beslut i asylärenden.
Inledningsvis kan jag bara instämma i vikten av en rättssäker asylprocess. I instruktionen för Migrationsverket anges att beslutsfattandet ska vara förutsebart och enhetligt med en hög rättslig kvalitet. I regleringsbrevet för 2017 ställde regeringen upp mål och lämnade uppdrag till Migrationsverket i syfte att bland annat stärka rättssäkerheten och att ge regeringen bättre möjlighet att följa upp måluppfyllelsen vad gäller rättslig kvalitet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 slagit fast att det finns ett fortsatt behov av att utveckla den rättsliga kvaliteten hos Migrationsverket. Också i regleringsbrevet för 2018 har Migrationsverket fått i uppdrag att utveckla indikatorer för rättslig kvalitet för att riksdagen och regeringen bättre ska kunna bedöma resultatet.
Migrationsverket har under 2017 tagit fram tydliga mål för vad som utgör rättslig kvalitet. Ett av målen är att ärendehandläggning sker utifrån gällande lagstiftning och den sökandes individuella förutsättningar. Myndighetens kontinuerliga arbete med kvalitetsuppföljningar är ett viktigt verktyg för att upptäcka eventuella brister och för att kunna vidta åtgärder för att komma tillrätta med dem. Under 2017 genomförde Migrationsverket en nationell kvalitetsuppföljning för andra året i rad. Uppföljningen visar en förbättring av den rättsliga kvaliteten jämfört med året innan. Det har också skett en tydlig förbättring när det gäller utredningar i asylärenden. Samtidigt ges i analysen ett antal rekommendationer för att ytterligare höja kvaliteten.
Ytterligare ett mått på den rättsliga kvaliteten i Migrationsverkets beslut är att ändringsfrekvensen i migrationsdomstolarna är fortsatt mycket låg. Under 2017 var ändringsfrekvensen i genomsnitt cirka åtta procent och hittills i år är ändringsfrekvensen på i genomsnitt sju procent.
Eftersom rättssäkerheten är grundläggande för asylprocessen är detta en fråga som regeringen noggrant följer.
Stockholm den 14 mars 2018
Heléne Fritzon
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.