Ratificering av Hongkongkonventionen

Skriftlig fråga 2018/19:455 av Jessica Thunander (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-27
Överlämnad
2019-03-28
Anmäld
2019-03-29
Svarsdatum
2019-04-03
Sista svarsdatum
2019-04-03
Besvarad
2019-04-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

IMO-konventionen för säker och miljömässig återvinning av fartyg, den så kallade Hongkongkonventionen, reglerar hur ansvarsfull fartygsåtervinning ska gå till och behandlar dessutom arbets- och miljöfrågor. Konventionen strävar mot att fartygen ska återvinnas utan onödig risk för människors hälsa, säkerhet och miljö. Sverige har dock underlåtit att ratificera IMO-konventionen för säker och miljömässig återvinning av fartyg från 2009, och den har fortfarande inte trätt i kraft på grund av för få ratificeringar. Det mesta av Sveriges utrikeshandel går via sjöfarten. Inom en så globaliserad näring som sjöfarten krävs globala regler; det räcker inte med nationella regler. De redare som sköter sig när det gäller allt från anställningsvillkor och miljöarbete till fartygsskrotning/återvinning ska inte ha en försämrad konkurrenssituation genom att andra kan utföra billiga transporter med bristande miljöhänsyn och dåliga arbetsvillkor.

Fartygsåtervinning är konkurrensutsatt på global nivå och måste därmed ha globala lösningar. Fartyg som skrotas/återvinns innehåller många miljöfarliga ämnen såsom asbest, tungmetaller, kolväten och ozonnedbrytande ämnen. Det händer alldeles för ofta att fartyg helt enkelt körs upp på en strand och lämnas vind för våg – miljöfarliga ämnen och allt. De återvinningsanläggningar som finns har bara nationella eller regionala regler att förhålla sig till och behöver på många ställen inte ta hänsyn till vare sig arbetsmiljö eller miljöpåverkan. En fartygsägare kan välja fritt var i världen den vill skrota sitt fartyg (eller bara köra upp det på en strand och lämna i vissa länder). Hongkongkonventionen har funnits sedan 2009, och en utredning (SOU 2012:54) kom fram till att det inte finns några hinder för ratificering, vare sig lagstiftningsmässigt eller ekonomiskt. Sverige var även drivande i det fyra år långa arbetet med konventionen, och sjöfartsbranschen har länge tryckt på i frågan. Trots detta har Sverige fortfarande inte ratificerat konventionen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Avser statsrådet att ta initiativ till att Sverige ratificerar Hongkongkonventionen?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:455 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)



I2019/00564/TM

Infrastruktur

departementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:455 av Jessica Thunander (V)
Ratificeringen av Hongkongkonventionen

Jessica Thunander har frågat mig om jag avser ta initiativ till att Sverige ratificerar Hongkongkonventionen.

IMO-konventionen för säker och miljöriktig fartygsåtervinning, den så kallade Hongkongkonventionen, är viktig för att uppnå miljövänlig fartygsskrotning och acceptabla arbetsförhållanden för de som arbetar med skotningen. Miljömässigt osunda och osäkra metoder för demontering av fartyg måste upphöra.

Hitintills har åtta stater ratificerat Hongkongkonventionen men det krävs minst sju stater till för att den ska träda ikraft. Konventionen träder i kraft 24 månader efter att den ratificerats av minst 15 stater vars sammanlagda handelsflotta uppgår till minst 40 procent av världshandelsflottans bruttodräktighet och vars sammanlagda maximala årliga fartygsåtervinningsvolym under de föregående tio åren är minst 3 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten av dessa staters handelsflotta.

År 2013 antogs EU-förordningen om fartygsåtervinning och den trädde ikraft fullt ut den 1 januari 2019. Syftet med förordningen var förutom att minimera negativa hälso- och miljöeffekter till följd av fartygsåtervinning också att underlätta ratificeringen av Hongkongkonventionen. EU-förordningen är striktare än Hongkongkonventionen vad gäller miljökraven på fartygsåtervinningsanläggningarna, kravet på att fartyg under EU medlemsflagg endast får återvinnas på anläggningar upptagna på den europeiska förteckningen, kravet på att det ska finnas ett kontrakt mellan fartygsägaren och återvinningsanläggningen samt kraven rörande efterlevnad. De strängare kraven syftar till att hindra att europeiska fartyg återvinns utanför Europa på ett icke-miljömässigt riktigt sätt.

Sverige har ytterst få fartyg som berörs av EU-förordningen och Hongkong-konventionens krav och inte heller sådana anläggningar som uppfyller konventionens krav för att återvinna den aktuella typen av fartyg.

Bestämmelserna om fartygsåtervinning gäller således i Sverige trots att Sverige ännu inte ratificerat konventionen.

Stockholm den 3 april 2019

Tomas Eneroth

Infrastrukturministern

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.