Psykisk ohälsa i skolan
Skriftlig fråga 2016/17:755 av Monica Haider (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-01-31
- Överlämnad
- 2017-01-31
- Anmäld
- 2017-02-01
- Svarsdatum
- 2017-02-08
- Sista svarsdatum
- 2017-02-08
- Besvarad
- 2017-02-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Utbildningsministern skrev ett inlägg på regeringens hemsida den 17 augusti 2016 om den psykiska ohälsan och skolans ansvar och arbete för att förhindra den psykiska ohälsan.
Ministern har redovisat statistik att vart femte barn i Sverige mår dåligt. Vi har inte råd med att var femte barn i Sverige mår dåligt – de är vår framtid. Angående skolans ansvar och arbete uttalar ministern ”skolan är ingen rastplats från livets svårigheter utan platsen där man ska nå kunskaperna man behöver i livet”. Att leva med någon form av psykisk ohälsa förhindrar ens skolarbete, och därför krävs det av skolan att den hjälper eleven. Alla unga ska ha möjlighet till kunskap och fortsatt lärande.
I inlägget tar ministern endast upp de orosmoln och det som behöver göras för att förhindra fortsatt ökning av psykisk ohälsa bland unga, men ministern tar inte upp hur detta arbete ska gå till eller hur regeringen kommer att arbeta. Vi kan inte endast kräva av skolorna att se till att eleven får den hjälp den behöver utan det krävs även insatser från regeringens sida.
Vi behöver en förändring i skolan så att de unga får en framtid med stöd och hjälp, och där våra unga är friska från psykisk ohälsa.
Min fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin lyder:
Hur kommer ministern och regeringen att arbeta framöver på detta område?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:755 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2017/00387/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:755 av Monica Haider (S) Psykisk ohälsa i skolan
Monica Haider har frågat mig hur jag och regeringen kommer att arbeta framöver med psykisk ohälsa i skolan.
Arbetet för att främja hälsa, motverka kränkningar, trakasserier och annan utsatthet i skolan är av yttersta vikt.
Utvecklingen av och tillgången till elevhälsa är central för att främja elevernas välmående och skapa en god lärandemiljö. I syfte att öka den genomsnittliga personaltätheten inom elevhälsan och öka tillgången till specialpedagogiskt stöd i skolan beslutade regeringen i maj 2016 förordningen (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser. Den 23 juni 2016 beslutade regeringen vidare att ge Statens skolverk i uppdrag att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och främjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.
Lärande i sig och att gå ut skolan med goda resultat leder till minskad ohälsa samt minskad risk för utanförskap. Att klara skolan är också den enskilt viktigaste faktorn för barns framtida hälsa. Att öka skolnärvaron innebär således en stor vinst både för den enskilda eleven och för samhället. Regeringen beslutade därför den 19 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga elevers problematiska frånvaro i de obligatoriska skolformerna (dir. 2015:119). Syftet med utredningen var att säkerställa alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. Jag tog nyligen emot betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94) och det kommer inom kort att skickas ut på remiss. Därefter kommer förslagen att beredas vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram. Ett av programmen rör elevhälsa och barns omsorg. Syftet med programmet är att skapa bättre förutsättningar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att stödja barn och elever i deras lärande och hälsa i utvecklingen mot utbildningens mål. Tanken är att arbetet med att tillhandahålla en lärmiljö som främjar utveckling, lärande och fysisk samt psykisk hälsa ska stärkas.
Regeringens målsättning är att alla elever ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. Det är viktigt att i ett tidigt skede identifiera de elever som är i behov av stöd. Trots att många lärare gör det saknas det ofta verktyg för att sätta in stöd i tid. Mot denna bakgrund tillsatte regeringen den
17 juni 2015 en utredning med uppdrag att undersöka förutsättningarna för att införa en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti (dir. 2015:65). Den 27 september 2016 överlämnades betänkandet På goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (SOU 2016:59) I betänkandet föreslås bl.a. att det ska införas en åtgärdsgaranti för att garantera att alla elever får tidigt stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling. Betänkandet har remitterats och förslagen bereds nu vidare inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
En annan viktig del i arbetet med tidiga insatser är att öka tillgången till lärare med specialpedagogisk kompetens. Regeringen har därför bl.a. satsat betydande medel på fler platser till speciallärar- och specialpedagogutbildningarna samt förbättrat förutsättningarna för att fortbilda sig till speciallärare eller specialpedagog inom Lärarlyftet. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att, genom verksamhetsnära fortbildning, stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt i grundskolan, vilket är särskilt viktigt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Regeringen har således redan vidtagit en rad åtgärder för att förebygga och hantera psykisk ohälsa i skolan men som framgår ovan fortsätter vårt arbete med denna viktiga fråga.
Stockholm den 8 februari 2017
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.