Politik för mänskliga rättigheter

Skriftlig fråga 2012/13:767 av Hägg, Carina (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-09-17
Anmäld
2013-09-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2013-10-02
Besvarad
2013-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 september

Fråga

2012/13:767 Politik för mänskliga rättigheter

av Carina Hägg (S)

till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

De mänskliga rättigheterna får aldrig kränkas. Mänskliga rättigheter ska stärka politiken för demokrati och minoritetsfrågor samt verka mot diskriminering. Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna inte kränks vilar på regeringen samt på statlig och kommunal verksamhet, men aktörerna är många. Arbetet för att främja rättigheterna samt attitydpåverkande arbete sker genom utbildning och information. Men utvecklingen mot en relativistisk och splittrad syn på såväl målgrupp som medelstilldelning är bekymmersam. Kortsiktiga projektmål kan vara mer avsedda att uttrycka en vilja än vara mätbara. En bristande kunskap om medfinansiering, sidofinansiering och omgruppering samt organisationsmaximering gör frågan än mer problematisk. Det har framkommit förhållanden som synliggör behovet av att styrformer och organisation inom regeringen och i ansvariga myndigheter ses över. Ett arbete för en ny vägledande nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna skulle vara ett välkommet steg. Riksdagen behöver sammanhållen redovisning och möjlighet att följa upp huruvida offentliga medel främjar eller motverkar mänskliga rättigheter.

Har demokratiministern initierat en översyn av styrformer och organisation för de mänskliga rättigheterna?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:767 besvarad av Statsrådet Erik Ullenhag

den 2 oktober

Svar på fråga

2012/13:767 Politik för mänskliga rättigheter

Statsrådet Erik Ullenhag

Carina Hägg har frågat demokratiministernom hon initierat en översyn av styrformer och organisation för de mänskliga rättigheterna. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Jag delar Carina Häggs uppfattning om betydelsen av att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Uppfattningar och värderingar som står i strid med principen om allas lika värde utgör ytterst en utmaning mot hela den värdegrund som bär upp en demokrati. Sverige har också anslutit sig till internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringen har förbundit sig att säkerställa att dessa folkrättsliga åtaganden följs.

Två nationella handlingsplaner för mänskliga rättigheter har hittills genomförts. Som ett led i genomförandet av regeringens andra nationella handlingsplan tillsattes en kommitté med uppdrag bl.a. att lämna förslag på hur det fortsatta stödet till arbetet för de mänskliga rättigheterna bör utformas. Kommittén, som antog namnet Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige, överlämnade i oktober 2010 sitt slutbetänkande (SOU 2010:70). I december 2009 beslutade regeringen om direktiv till en särskild utredare med uppdraget att utvärdera den andra nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna. I utredarens uppdrag ingick även att med utgångspunkt från utvärderingen dra slutsatser och lämna rekommendationer inför regeringens fortsatta arbete med mänskliga rättigheter på nationell nivå. Uppdraget redovisades i oktober 2011 (SOU 2011:29).

Enligt regeringens uppfattning finns det anledning att ytterligare förstärka och förtydliga arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige.Regeringen avser därför att under våren överlämna en skrivelse till riksdagen med en samlad strategi för ett fortsatt systematiskt arbete med frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå. Utgångspunkten för strategin utgörs av behovet av att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om rättigheterna så att konventionsåtaganden beaktas inom hela den offentliga verksamheten, såväl inom staten som inom kommuner och landsting.

För att finansiera övergripandeinsatser för att främja och säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna på nationell nivå avser regeringen att från och med år 2014 avsätta 15 miljoner kronor årligen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.