Pension

Skriftlig fråga 2013/14:79 av Jonsson, Mattias (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-10-24
Anmäld
2013-10-25
Besvarad
2013-10-30
Svar anmält
2013-11-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 oktober

Fråga

2013/14:79 Pension

av Mattias Jonsson (S)

till statsrådet Ulf Kristersson (M)

För några veckor sedan var det reportage i Dagens Nyheter om pensionärernas ekonomiska förhållanden. Det redogörs för nyligen gjorda mätningar från Pensionsmyndigheten, som visar att den genomsnittliga disponibla inkomsten för en pensionär är 17 000 kronor i månaden. En pensionär som sparat hela sitt liv har i dag samma disponibla inkomst som en 28-åring.

Enligt prognoserna från Pensionsmyndigheten kommer pensionärernas inkomster fortsättningsvis att minska. Fram till 2016 kommer bromsen, som står för 5 procent, att slå till ett flertal gånger. Fram till 2016 kommer vi på grund av bromsens effekter vara tvungna att sänka pensionsutbetalningarna för en genomsnittlig pensionär med ungefär 7 500 kronor om året.

Därmed får den genomsnittliga pensionären 650 kr mindre i plånboken varje månad. Det innebär mindre pengar till hushåll, barn och barnbarn samt de på många håll alldeles för höga tandvårdsavgifterna.

Jag har följande fråga:

Avser socialförsäkringsministern och regeringen att åtgärda pensionärernas kraftigt försämrade inkomster?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:79 besvarad av Statsrådet Ulf Kristersson

den 30 oktober

Svar på fråga

2013/14:79 Pension

Statsrådet Ulf Kristersson

Mattias Jonsson har frågat mig om regeringen avser att åtgärda pensionärernas kraftigt försämrade inkomster.

Vårt pensionssystem bygger på en överenskommelse mellan Social­demokraterna och regeringspartierna. Det är ett finansiellt stabilt system som anpassar utgifterna efter inkomsterna – det som kan betalas ut betalas ut, varken mer eller mindre. Det är en ansvarsfull lösning som inte skjuter över en skuld till våra barn – och barnbarn. Det är en princip som ingår i den pensionsöverenskommelse som de fem partierna står bakom och som hanteras inom ramen för den gemensamma Pensions­gruppen.  Av direktiven till den gruppen framgår bland annat ”…..Endast om enighet om föränd­ringen har uppnåtts vid samrådet kan förslaget föreläggas riksdagen.”

Följsamheten mot ekonomin gör att pensionerna ibland utvecklas bra och ibland mindre bra. Under åren 2002 – 2009 var utvecklingen varje år positiv, dvs. pensionerna höjdes mer än priserna. Sedan 2010 har ut­­­­­veck­­­­­­lingen varit sämre då pensionerna vid två tillfällen också sänkts. År 2013 höjdes pensionerna med 3 procent realt, vilket är mer än vad som någon­sin skett i det nuvarande och det gamla pensionssystemet. Däremot sänks pensionerna åter 2014. Dessa förhållandevis kraftiga svängningar upp och ner är en oönskad effekt av indexerings­konstruktionen. Det är dock något som nu utreds inom ramen för den pågående pensions­översynen.

Vid sidan av pensionsöverenskommelsen har regeringen under åren 2009, 2010, 2011 och 2013 sänkt skatten för pensionärer och förbättrat bostads­tillägget åren 2012 och 2013. Dessutom föreslås ytterligare skattesänkning för 2014. Sammantaget har det inneburit reala förbättringar för pensionärerna under de senaste 10 åren.

 

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.