överviktsproblemet

Skriftlig fråga 2003/04:1510 av Johansson, Jörgen (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-08-09
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-31
Besvarad
2004-09-01
Svar anmält
2004-09-14
Anmäld
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 augusti

Fråga 2003/04:1510

av Jörgen Johansson (c) till statsrådet Morgan Johansson om överviktsproblemet

Svensken blir allt fetare. Övervikt beräknas för en tredjedel av befolkningen. Det innebär en ökad belastning på samhällets vårdresurser vid sidan av den enskildes otillfredsställelse med sig själv. Orsaken till övervikt finns att söka på ett otal områden. Exempel på sådana är intag av fet mat, stillasittande såväl på arbetet som på fritiden samt oförmågan att motionera vilket bidrar till den ökade fetman i samhället. Vems är då ansvaret?

Vid sökandet av ansvar för den alltmer ökande fetman i samhället lämnas den enskildes ansvar, för sig själv, åt sidan och ansvarsstriden mellan landsting och kommuner blossar upp. Frågan är om övervikten beror på sociala faktorer eller om det är att anse som en sjukdom. Oavsett vilket framstår kommande kostnadsbild för att bekämpa övervikt som omfattande, om inte insikten om överviktens risker tydliggörs för alla människor. De rättsprocesser som nu stundar, mellan kommuner och landsting, i dessa frågor är en kamp om resurser vilka är knappa hos båda instanserna. En folkresning mot övervikt är därför nödvändig för att samhällets resurser ska kunna räcka till alla de ansvarsområden som kommuner och landsting har.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att minimera samhällets kostnader för övervikt så att människors välbefinnande kan öka?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1510 besvarad av

den 1 september

Svar på fråga 2003/04:1510 om överviktsproblemet

Statsrådet Morgan Johansson

Jörgen Johansson frågar vilka åtgärder jag avser att vidta för att minimera samhällets kostnader för övervikt.

Övervikt och fetma är ett snabbt ökande hälsoproblem i Sverige och i övriga världen. Nära 2,5 miljoner människor beräknas vara överviktiga i Sverige och ca 500 000 lider av fetma. Och det är särskilt alarmerande att en allt större andel av barnen utvecklar övervikt. För att vända utvecklingen måste vi arbeta förebyggande genom att ge såväl barn och ungdomar som vuxna ökade möjligheter och incitament att röra på sig i vardagen och äta hälsosamt.

Regeringen har under mandatperioden vidtagit flera åtgärder för att öka barns och ungdomars fysiska aktivitet och skapa goda matvanor. I våras skrev regeringen in fysisk aktivitet i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan för att betona skolans ansvar att utöver idrottsämnet erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att följa och stödja skolornas arbete med att implementera målet om regelbunden fysisk aktivitet för alla elever.

Under mandatperioden tillför regeringen idrottsrörelsen 1 miljard kronor under förutsättning att idrottsrörelsen öppnar dörrarna för fler, håller tillbaka avgifterna, satsar mer på flickidrotten, deltar i kampen mot droger och vidgar samarbetet med skolorna.

I Örebro har regeringen inrättat det nationella centrumet för främjande av fysisk aktivitet bland barn och ungdom och som invigs av Thomas Östros i samband med upptaktskonferensen i Örebro den 10@11 september 2004.

För att ytterligare förstärka arbetet med att främja goda matvanor och fysisk aktivitet gav regeringen i oktober 2003 i uppdrag åt Statens folkhälsoinstitut och Livsmedelsverket att gemensamt ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Särskild hänsyn ska tas till barns och ungdomars levnadsförhållanden. Dessutom ska myndigheterna undersöka om föräldrar behöver ges ökade kunskaper om barns behov när det gäller mat och fysisk aktivitet samt skolans betydelse för barns och ungdomars hälsa. Uppdraget ska avrapporteras den 30 december 2004 och underlaget kommer därefter att beredas i Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.