Övergångsbestämmelser för EB- och IB-elever
Skriftlig fråga 2016/17:402 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-11-29
- Överlämnad
- 2016-11-30
- Anmäld
- 2016-12-01
- Svarsdatum
- 2016-12-07
- Sista svarsdatum
- 2016-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Universitets- och högskolerådet (UHR) har beslutat att skriva ned meritvärdet för elever som läser till en examen antingen inom Europaskolan (EB) eller på IB-programmet. Nedvärderingen av elevernas betyg gäller från och med den 1 januari 2017 och kommer enligt beslutet att genomföras helt utan övergångsbestämmelser. Det innebär att de elever som nu går sitt sista år på de nämnda programmen över en natt kommer att få det avsevärt svårare att komma in på svenska lärosäten.
I UHR:s underlag inför beslutet (pm daterat den 19 september) framgår att ”ändringar i regelverket bör vara kända i god tid för presumtiva sökande”. Notera särskilt att de här talar om ”presumtiva sökande” men som sagt kommer inga övergångsbestämmelser ens att utfärdas för de som är mitt uppe i sina studier på dessa avancerade program. Det är anmärkningsvärt.
Samtidigt som EB- och IB-elevernas framtidsplaner grusas på detta skoningslösa sätt beslutar regeringen att slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning ska få utfärdas fram till och med den 1 juli 2020 i stället för som ursprungligen var bestämt att den möjligheten skulle upphöra den 1 juli 2015. Jag har inga invändningar mot detta men regeringens beslut visar att det är viktigt med övergångsbestämmelser.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson:
Tänker statsrådet ta några initiativ för att mildra effekterna av UHR:s beslut för de EB- och IB-elever som är under utbildning just nu?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:402 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
Dnr U2016/05249/UH | ||
Utbildningsdepartementet |
Ministern för högre utbildning och forskning |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:402 av Betty Malmberg (M) Övergångsbestämmelser för EB- och IB-elever
Betty Malmberg har frågat mig om jag tänker ta några initiativ för att milda effekterna av UHR:s beslut för de EB- och IB-elever som är under utbildning just nu.
Cecilia Widegren har den 1 december ställt en fråga om ändrade förutsättningar för elever med utländska betyg som delvis berör samma sak. Mitt svar på de två frågorna blir därför delvis detsamma.
I slutet av oktober och början av november i år besvarade jag ett antal frågor, bl.a. en från Betty Malmberg, om värdering av utländska betyg. I svaren på dessa frågor betonade jag att Universitets- och högskolerådet (UHR) är en självständig myndighet som med stöd av ett bemyndigande i högskoleförordningen meddelar föreskrifter om meritvärdering av betyg. Jag betonade även att det i detta uppdrag ligger att så långt som möjligt se till att olika grupper av sökande till högskolan konkurrerar på likvärdiga villkor, samt att jag inte har skäl att misstro myndighetens sätt att genomföra sitt uppdrag.
Jag står fast vid mina tidigare svar. UHR har inom ramen för sitt uppdrag remitterat ett förslag till nya föreskrifter, beaktat remissynpunkter och därefter fattat ett beslut. Det finns inget i detta förfarande som ger mig anledning att ifrågasätta myndighetens sätt att fullgöra sitt uppdrag.
När det gäller sakfrågan har jag respekt för den oro som uttrycks från flera håll, men jag är rädd att oron till stor del bygger på okunskap.
Den gymnasiereform och den nya betygsskala som den borgerliga regeringen drev igenom innebar att årskullen som påbörjade gymnasieskolan hösten 2011 fick betydligt svårare än tidigare årskullar att få höga betyg. För att kompensera för detta skapades en särskild urvalsgrupp för sökande från den nya gymnasieskolan under en övergångsperiod.
Sökande med utländska betyg (däribland från IB- och EB-utbildning) har under denna övergångsperiod fortsatt att konkurrera med sökande med betyg från den tidigare gymnasieskolan. Eftersom det inte tillkommer några sökande i denna grupp har konkurrensen successivt minskat till fördel för sökande med utländska betyg. Enligt UHR:s rapport Antagning till högre utbildning hösten 2016 är personer med utländska betyg kraftigt överrepresenterade bland de antagna till de mest populära högskoleutbildningarna.
Urvalsgrupperna slås samman fr.o.m. höstterminen 2017. Det innebär att sökande med gymnasieexamen kommer att konkurrera i samma grupp som sökande med utländska betyg.
De utländska betygen har hittills värderats i förhållande till betygsfördelningen i den tidigare gymnasieskolan, där det var betydligt fler elever än nu som fick högsta möjliga betyg. För att sökande med utländska betyg inte systematiskt ska konkurrera ut elever från den nya gymnasieskolan när urvalsgrupperna slås samman är det alltså nödvändigt att anpassa värderingen av de utländska betygen till betygsättningen i den nya gymnasieskolan. UHR:s utgångspunkt har varit att en lika stor andel elever med betyg från IB-utbildning som elever i den mest jämförbara gruppen i den svenska gymnasieskolan ska nå högsta möjliga meritvärde.
Den grupp som IB-eleverna i första hand kommer att konkurrera med platserna om är elever som gått i den reformerade gymnasieskolan. Eftersom båda grupperna har fått svårare än tidigare att få högsta möjliga meritvärde kommer de meritvärden som krävs för att antas till populära högskoleutbildningar sannolikt att sjunka. Förändringarna påverkar alltså samtliga grupper på ett likvärdigt sätt från och med samma tidpunkt. Därför finns det inget behov av övergångsbestämmelser. Även om färre sökande med IB-utbildning än tidigare kommer att få det högsta möjliga meritvärdet kommer det alltså relativt sett inte att bli svårare att antas till populära högskoleutbildningar. Detta är viktigt att betona.
Som nämnts tidigare har jag förståelse för den oro som många upplever, men jag har också fullt förtroende för UHR:s kompetens när det gäller värdering av utländska betyg. Det är alltid svårt att förutse en urvalssituation eftersom många faktorer påverkar utfallet. Därför finns det alltid anledning att noga följa utvecklingen av urvalet till den svenska högskolan. Detta ingår i UHR:s uppdrag.
Stockholm den 7 december 2016
Helene Hellmark Knutsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.