Otrygga kvinnor i Kronoberg
Skriftlig fråga 2017/18:997 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-03-08
- Överlämnad
- 2018-03-09
- Anmäld
- 2018-03-13
- Sista svarsdatum
- 2018-03-21
- Svarsdatum
- 2018-03-27
- Besvarad
- 2018-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
På allt fler platser i landet ökar otryggheten. Kvinnor är speciellt utsatta, och tre av fyra kvinnor i till exempel Älmhult är rädda för att vistas utomhus efter mörkrets inbrott, enligt Brås trygghetsmätning.
Situationen har blivit allt värre, och regeringen tar alltför lätt på problematiken. De grova brotten har ökat och samtidigt har poliserna blivit färre. Kriminella gäng har blivit allt fler och måste stoppas. Bara i Kronoberg ser vi en fördubbling av anmälda sexualbrott de senaste tre åren.
Den 7 mars visade Aftonbladet att kvinnorna i Kronoberg är de mest otrygga i hela landet. Artikeln är baserad på en nyligen framtagen rapport. Alla kvinnor i Sverige har rätt att känna sig trygga oavsett var i Sverige de befinner sig.
Med anledning av ovanstående är min fråga till justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Vad konkret avser ministern att göra för att öka tryggheten och minska brottsligheten, som framför allt oroar kvinnor?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:997 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/
01675
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:997 av Katarina Brännström (M)
Otrygga kvinnor i Kronoberg
Katarina Brännström har frågat mig vad jag avser att göra för att öka tryggheten och minska brottsligheten, som framför allt oroar kvinnor.
Regeringen har under mandatperioden vidtagit många åtgärder för att öka tryggheten i samhället. Det arbetet fortsätter med oförminskad kraft. Vi förstärker Polismyndigheten med 9,8 miljarder kronor under perioden 2017–2020 och har fördubblat antalet antagna till polisutbildningen. Målsättningen är 10 000 fler polisanställda år 2024. Det är en historisk satsning som skapar väsentligen bättre förutsättningar för lokal polisnärvaro och ökad brotts-uppklaring.
Regeringen har också genomfört en rad straffskärpningar, däribland för grova vapenbrott som nu ger presumtion för häktning. Regeringens förslag om en ny kamerabevakningslag är ett annat exempel på hur vi förbättrar förutsättningarna för det lokala arbetet.
En av de viktigaste straffrättsliga reformerna under mandatperioden är förslaget om en ny sexualbrottslagstiftning som lämnades till riksdagen den 20 mars. Utöver att sexualbrottslagstiftningen nu ska bygga på samtycke införs också två nya brott; oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Dessutom skärps straffet för grov våldtäkt. Regeringen har även gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att kartlägga den ökade utsattheten för sexualbrott och bl.a. analysera om ökningarna gäller särskilda typer av sexualbrott, tillvägagångssätt och situationer.
Satsningar på fler poliser och skärpta straff blir mer effektiva när de kombineras med åtgärder av förebyggande karaktär. Många centrala verktyg i det förebyggande arbetet finns i den kommunala verksamheten, inte minst inom skola och socialtjänst. I mars 2017 lanserades regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott där vikten av samverkan mellan kommun och polis, näringsliv och civilsamhälle lyfts fram som centrala delar för att kunna bedriva ett effektivt brottsförebyggande arbete. För att utveckla sådan samverkan och samtidigt stärka det lokala arbetet i kommunerna har regeringen dels inrättat regionala brottsförebyggande samordnare vid länsstyrelserna, dels förstärkt Brottsförebyggande rådets roll som nationell motor i det brottsförebyggande arbetet.
När det gäller kvinnors särskilda utsatthet beslutade regeringen i november 2016 om en tioårig nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor, som började gälla den 1 januari 2017. Med den nya strategin vill regeringen verka för en omorientering och främja utvecklingen inom området. Det framtida arbetet ska i högre grad inriktas mot att förebygga olika former av mäns våld mot kvinnor. Fokus sätts därför mer på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Sammantaget avsätter regeringen drygt 600 miljoner kronor till ett åtgärdsprogram med nya insatser 2017–2020. Därutöver bidrar vi med 300 miljoner kronor i utvecklingsmedel till kommuner och landsting under samma period och 425 miljoner kronor i stöd till kvinnojourerna 2015–2019.
Sammantaget genomför regeringen mycket omfattande satsningar för ökad trygghet och minskad brottslighet, där fokus inte enbart ligger på repressiva åtgärder utan också på att förebygga brott.
Stockholm den 27 mars 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.