om alla barns rätt att välja skola
Skriftlig fråga 1999/2000:1316 av Fransson, Sonja (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-15
- Besvarad
- 2000-08-28
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 augusti
Fråga 1999/2000:1316
av Sonja Fransson (s) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om alla barns rätt att välja skolaI sjätte paragrafen i FN:s standardregler om utbildning står det. "Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå."
Det betyder att vi ska kunna erbjuda utbildning inom alla dessa nivåer, men också att barn/studenter med funktionshinder liksom alla andra ska kunna välja var man vill gå i skolan.
Vi har öppnat upp för friskolor i vårt land. I vissa kommuner blir det allt vanligare. Barn och föräldrar kan i dag välja om man vill gå i den kommunala skolan på orten eller i grannkommunen eller på en friskola.
För vissa barn med funktionshinder finns det dock inget val. I skollagens 9 kap. Fristående skolor, under § 2 står det: "Skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan."
Detta anser jag vara diskriminerande och inte förenligt med begreppet, en skola för alla.
Min fråga är därför:
Vad avser ministern göra för att barn med funktionshinder inte ska diskrimineras, utan ska ha samma rätt som alla andra barn att välja skolform?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1316 besvarad av
den 28 augusti
Svar på fråga 1999/2000:1316 om barns rätt att välja skola
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Sonja Fransson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att barn med funktionshinder inte ska diskrimineras, utan ska ha samma rätt som alla andra barn att välja skolform.
Jag vill inledningsvis framhålla en av hörnstenarna i svensk handikappolitik, nämligen principen om att barn med funktionshinder så långt som möjligt ska erbjudas en anpassad utbildning i sin hemkommun. Dessa barn och ungdomar ska därmed, i likhet med övriga barn, ha rätt att kunna bo hemma med sina föräldrar eller i deras närhet.
Rätten att välja skola regleras i skollagen (1985:1100). Som förälder och vårdnadshavare har man rätt att välja skola för sitt barn. Man kan antingen välja en kommunal skola eller en fristående skola. Ingen kan nekas rätten att välja, men ingen kan heller garanteras en plats i just den skola man väljer.
Enligt 4 kap. 6 § skollagen kan en kommun neka att ta emot en elev i den grundskola föräldrarna valt, om det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.
Motsvarande bestämmelser gäller enligt skollagen för de fristående grundskolorna.
Barn med funktionshinder måste i likhet med andra barn kunna erbjudas en anpassad undervisning i antingen hemkommunens skola eller i en fristående skola. Detta är en viktig handikappolitisk princip som bl.a. framgår av FN:s standardregler. Denna princip innebär givetvis inte att staten inte har något ansvar för dessa elever. För elever med komplexa och ovanliga funktionshinder är det dock orimligt att begära att kommunerna eller enstaka fristående skolor ska kunna tillhandahålla all erforderlig expertkunskap eller utrustning. Här måste staten stå som garant för kunskapsutveckling och för att kommunerna och deras skolor kan få tillgång till den kunskap som krävs.
Enligt kommittédirektiv Statens stöd i specialpedagogiska frågor (2000:9) har en särskild utredare tillkallats med uppgift att förbereda ombildandet av Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) till en ny myndighet för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Åsbackaskolans, Ekeskolans, Hällsboskolans och Tomtebodaskolans resurscentrum ska inordnas i den nya myndigheten. Även de statliga bidragen för landstingens hörselvårdskonsulenter, vissa kunskapscentrum och datapedagogerna vid de regionala REDAH-centren ska föras till den nya myndigheten. Syftet med förändringen är bl.a. att bidra till ökad måluppfyllelse och flexibilitet i statens organisation för stöd i specialpedagogiska frågor samt förbättra samverkan mellan stat, kommun och landsting i frågor som rör barn och ungdom med funktionshinder.
Fr.o.m. den 1 juli 2001 kommer endast elever som är döva eller hörselskadade att gå i de statliga specialskolorna. På detta sätt vill staten garantera en god teckenspråklig miljö för dessa elever.
Jag delar uppfattningen om att elever med funktionshinder ska ha samma möjligheter att välja skolform som andra barn. Möjligheten för en fristående skola att neka att ta emot en elev under vissa förutsättningar motsvarar vad som gäller vid placeringen av elever vid en kommuns olika skolenheter. En skola kan när det gäller barn med särskilda behov ha svårt att ta emot en elev. För att skolan ska kunna neka en elev tillträde måste dock svårigheten vara betydande.
Att en fristående skola är öppen för alla är en viktig tillsynsuppgift för Statens skolverk. Om en fristående skola tillämpar felaktiga urvalsmetoder kan skolans godkännande återkallas.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.