Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

oljekatastrof i Östersjön

Skriftlig fråga 2002/03:1066 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-05
Anmäld
2003-06-05
Besvarad
2003-06-11
Svar anmält
2003-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juni

Fråga 2002/03:1066

 av Tuve Skånberg (kd) till miljöminister Lena Sommestad om oljekatastrof i Östersjön

I god sikt och lugnt väder kolliderade ett kinesiskt och cypriotiskt fartyg mitt på lördagen mellan Sydostskånes kust och Bornholm, i Bornholmsgattet, ett av Europas mest trafikerade farvatten. Det kinesiska fartyget sjönk efter tre timmar på 70 m djup efter att av "formella" skäl av den danska kustbevakningen nekats att bogseras in till grunt vatten vid Bornholm.

Stora mängder olja och pottaska läcker nu ut, och oljan har nått den sydostskånska kustens badstränder och klippor. Resurserna för oljesanering till havs har varit otillräckliga.

Bland förslag som framförts för att förhindra nya oljekatastrofer i det känsliga Östersjön märks krav på lots i Bornholmsgattet, separata farleder liksom i Öresund, klassning av Östersjön som ett hav i behov av särskilt skydd, dubbla skrov för oljetransporter, med mera.

Vad avser miljöministern att göra för att inte oljekatastrofer av detta slag ska upprepas i Östersjön?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1066 besvarad av

den 11 juni

Svar på frågorna 2002/03:1058 om sjösäkerheten, 1066 om oljekatastrof i Östersjön och 1082 om oljeutsläpp i Östersjön

Statsrådet Ulrica Messing

Med anledning av bulkfartyget Fu Shan Hais förlisning har följande frågor ställts.Karin Svensson Smith har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka sjösäkerheten. Tuve Skånberg har frågat miljöminister Lena Sommestad vad hon avser att göra för att olyckor som den med det nämnda bulkfartyget inte ska upprepas. Erling Wälivaara har frågat miljöminister Lena Sommestad vad hon avser att göra för att eliminera riskerna för oljeutsläpp och få en säkrare sjöfart på Östersjön. Ansvarsfördelningen inom regeringen faller sig så att det är jag som ska svara på frågorna.

Först av allt vill jag betona att jag liksom alla andra är djupt oroad över de svåra skador som förlisningen av nämnda bulkfartyg har fört med sig för Östersjön. Vi ser nu hur ett tjockt oljebälte förorenar stränderna i Skåne. Detta får svåra följder för miljön liksom för den kommande turistsäsongen.

Med anledning av detta har jag skrivit till min danske kollega och krävt en förklaring till varför det tog så lång tid för den danska kustbevakningen att svara på den svenska kustbevakningens erbjudande om bogserhjälp. Ett snabbt agerande för att bogsera in fartyget till grundare vatten hade med stor sannolikhet kunnat minska de skadliga effekterna. I mitt brev har jag även framfört att jag förutsätter att den danska sidan utvärderar sin hantering av denna händelse. Det senare är av största vikt för att vi ska kunna förbättra det fortsatta mellanstatliga samarbetet inför eventuella oljeolyckor.

Frågor om insatser vid olyckor till havs ligger under försvarsministerns ansvarsområde. Jag vill dock upplysa om att EU har upprättat en kontaktpunkt som bland annat har till uppgift att vid olyckor förmedla förfrågningar om bistånd mellan EU-staterna. Regeringen anser dock att de befintliga strukturerna för mellanstatligt samarbete inom detta område bör stärkas och effektiviseras ytterligare.

Erling Wälivaara påstår att regeringen har vägrat att ansöka hos IMO om att få Östersjön klassat som ett särskilt känsligt havsområde, ett så kallat PSSA. Detta påstående är felaktigt. Jag vill upplysa om att Helsingforskommissionen (Helcom) vid sitt extrainsatta ministermöte den 10 september 2001 antog den så kallade Köpenhamnsdeklarationen, som omfattar en rad åtaganden om förbättrad sjösäkerhet på Östersjön. I deklarationen beslutade sig Sverige och övriga Östersjöstater bland annat för att gemensamt utreda en klassning av hela eller delar av vårt gemensamma innanhav som ett PSSA. Olyckan utanför den skånska kusten visar tydligt hur viktigt det är att Helcom snarast beslutar sig för att så bör ske. Helcomstaternas miljöministrar kommer i Bremen den 25 juni 2003 att ta beslut om när Helcom ska ansöka hos IMO om detta. Sverige kommer att verka mycket kraftfullt för att en ansökan lämnas in redan inför IMO:s miljökommittémöte i mars 2004.

EU väntas inom kort anta en ny förordning om påskyndad utfasning av tankfartyg med enkelskrov. Sverige har gemensamt med övriga EU-stater skickat in en inlaga till IMO om att man också i det internationella regelverket bör påskynda utfasningen av enkelskrovsfartyg. Inlagan kommer att behandlas vid IMO:s nästa miljökommittémöte i juli 2003. Vi måste också föra en nära dialog med de länder i vårt närområde som inte tillämpar EG-lagstiftningen. Här vill jag särskilt framhålla den dialog som förs med våra ryska kolleger om vilka krav som ska ställas på de fartyg som släpps in i Östersjöområdets hamnar.

Sverige är i färd med att genomföra två viktiga EG-direktiv vad gäller att få bort undermåliga fartyg. Direktiven handlar om skärpta krav på dels hamnstatskontroller, dels klassificeringssällskap. De nya reglerna om hamnstatskontroller innebär att vi nu kommer att genomföra mer omfattande kontroller av riskfartyg i våra farvatten. De skärpta kraven på klassificeringssällskapen handlar i sin tur om att dessa sällskap måste ta sitt fulla ansvar och inte godkänna fartyg som varken klarar internationella normer eller gör något åt påpekade brister.

Jag vill också lyfta fram ett viktigt arbete inom IMO, där Sverige är en av initiativtagarna. Det handlar om att skapa ett internationellt kontrollsystem för att granska hur världens flaggstater sköter sina åtaganden. På så sätt skiljer man ut de flaggstater som fullgör sina åtaganden från dem som inte gör det.

Jag är övertygad om att ovannämnda och övriga pågående åtgärder inom sjösäkerhetsområden stegvis bidrar till att minska risken för olyckor. Vi kan dock inte stanna vid detta. Så länge undermåliga fartyg, och fartyg där det råder dåliga arbetsvillkor och bristande kunskaper hos de ombordanställda, trafikerar vatten utmed våra kuster måste frågan om sjösäkerhet ha högsta prioritet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.