Ökat tryck på sjukvården
Skriftlig fråga 2016/17:1334 av Lotta Olsson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-05-03
- Överlämnad
- 2017-05-04
- Anmäld
- 2017-05-05
- Sista svarsdatum
- 2017-05-10
- Svarsdatum
- 2017-05-17
- Besvarad
- 2017-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Många människor känner desperation för att de kommit som flyktingar till Sverige av en eller annan anledning och nu väntar på besked om de ska få stanna i Sverige eller inte. Att vänta på besked från Migrationsverket är ofta en svår tid för många och en tid som kan leda till depression eller desperation. En väntan som kan leda till hälsoproblem. Flyktingar har inte sällan en nedsatt hälsa redan när de kommer till Sverige, och lägger man till den tuffa väntesituationen leder detta till att man behöver hälso- och sjukvård i högre grad än andra. Detta är inte bara ett hälsoproblem för den enskilde utan leder också till en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att hantera det ökade tryck på hälso- och sjukvården som finns på grund av hälsoproblem kopplade till Migrationsverkets långa väntetider?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1334 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/02776/FS | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1334 Ökat tryck på sjukvården (M)
Lotta Olsson har frågat statsrådet Gabriel Wikström vad han är beredd att vidta för åtgärder för att hantera det ökade tryck på hälso- och sjukvården som finns på grund av hälsoproblem kopplade till Migrationsverkets långa väntetider?
Arbetet inom regeringen är nu så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Först vill jag nämna att regeringen följer den aktuella situationen i hälso- och sjukvården noga genom bland annat kontakter med våra myndigheter, landstingen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Regeringens bedömning är att vården efter omständigheterna har hanterat flyktingsituationen väl. Bland annat visar en kartläggning av av läget i landstingen och regionerna som gjordes av SKL att mellan perioden 2014–2015 och 2015–2016 ökade andelen asylsökande som fick en hälsoundersökning från 41 procent till 77 procent. Under 2016 genomfördes nästan 83 000 hälsoundersökningar.
När det gäller särskilda insatser som regeringen vidtagit och som syftar till att förbättra vården för asylsökande finns en mängd initiativ och beslut och jag ger några exempel här.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2017 att avsätta 40 miljoner kronor årligen 2017–2020 för att öka tillgängligheten av vård och behandling för traumatiserade asylsökande och nyanlända. Regeringen beslutade 2016 att bevilja ca 10 miljoner kronor 2017 till ett projekt som Svenska Röda Korset driver. Projektet, som pågår till och med 2019, syftar till att bland annat öka antalet behandlare vid behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Regeringen beräknar att avsätta motsvarande medel för projektet 2018 och 2019. Vidare fick Folkhälsomyndigheten den 27 april 2017 i uppdrag att fördela
10 miljoner kronor till ideella organisationer som arbetar med förebyggande och främjande verksamhet för att motverka psykisk ohälsa bland barn och unga som är asylsökande eller nyanlända. Med bidraget vill regeringen förstärka och komplettera de insatser, som kommuner, landsting och statliga myndigheter redan gör för att förebygga psykisk ohälsa bland de barn och unga som kommer till Sverige.
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett vägledande stöd till huvudmän och verksamheter avseende ansvarsfördelningen om vård och stöd vid psykisk ohälsa hos barn och unga i samhällsvård. Uppdraget ska redovisas i februari 2019.
Motion och idrott är fritidsaktiviteter som bidrar till ökad fysisk och psykisk hälsa och regeringen har beslutat att från 2016 avsätta 64 miljoner kronor årligen, tills vidare, för idrottsinsatser som syftar till etablering av nyanlända. Därtill avsattes 20 miljoner kronor under 2016 för idrottsverksamhet för asylsökande.
Min sammantagna bedömning utifrån vad som anförts ovan är att regeringen redan gör kraftfulla insatser som på olika sätt förbättrar förutsättningarna att bemöta de hälsoproblem med koppling till asylprocesen som finns för asylsökande.
Stockholm den 17 maj 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.