Ökat antal hivpositiva i Europa

Skriftlig fråga 2017/18:407 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-05
Överlämnad
2017-12-06
Anmäld
2017-12-07
Svarsdatum
2017-12-13
Sista svarsdatum
2017-12-13
Besvarad
2017-12-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Antalet personer som är hivpositiva fortsätter att öka i Europa. En anledning till ökningen anses vara att mer än hälften av de smittade personerna får sin diagnos sent.

Inför Världsaidsdagen släppte Världshälsoorganisationens (WHO) Europaregion och den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC en ny rapport om utbredningen av hiv i Europa. Förra året diagnostiserades 160 453 personer i WHO:s Europaregion med hiv. Majoriteten av de smittade rapporterades i öst, framför allt i Ryssland. Det är det högsta antalet fall för ett enskilt år. I EU- och EES-länder minskade antalet fall, men fortfarande fick 29 000 personer en hivdiagnos under 2016. Högst andel fall hade Lettland, Estland och Malta.

Antalet hivinfektioner minskar globalt, medan det i Europa råder en bestående hivepidemi med ökande antal fall i WHO:s Europaregion enligt ECDC.

En av anledningarna till att antalet nya hivdiagnoser inte minskar är att många personer får sin diagnos sent. Enligt rapporten fick 51 procent sin diagnos först när hivinfektionen redan påverkat immunförsvaret. Enligt rapporten är det framför allt personer över 50 år som riskerar en sen diagnos. Det ökar risken för att smittan sprids vidare och kan dessutom leda till större hälsoproblem och risk för att utveckla aids. Två tredjedelar av alla nya aidsfall inträffade inom tre månader från hivdiagnos, visar rapporten, vilket tyder på att patienterna burit på infektionen under en längre period.

Enligt ECDC kan orsaken till att antalet hivsmittade fortsätter att öka vara en låg medvetenhet om hiv och hur det smittar, vilket leder till missuppfattningar och dålig uppfattning om den egna risken att bli smittad. Att hiv ofta är symtomfri initialt är en försvårande faktor.

Heterosexuella relationer var det vanligaste sättet att bli smittad i östra Europaregionen enligt ECDC. I EU- och EES-länderna var det däremot vanligast med smitta hos män som hade sex med män. Fler män än kvinnor diagnostiserades. 40 procent av dem som fick en hivdiagnos under 2016 kom från ett annat land än det de diagnostiserades i. I Sverige stod dessa för 80 procent av alla nya fall av hiv.

Även om regionerna har olika utmaningar uppmanar ECDC och WHO alla länder i Europa att fokusera på prevention, utökad testning och snabb behandling till redan infekterade för att vända trenden.

Rörligheten inom Europa är hög, vilket i sig är positivt och inte bör begränsas. Samtidigt är det angeläget att spridningen av hiv begränsas och att antalet smittade minskar. Att förlita sig på att antalet hivpositiva är lägre i Sverige än i många andra länder är inte en i längden hållbar strategi.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

Vilka åtgärder ämnar ministern att vidta för att bidra till att ECDC:s och WHO:s rekommendationer implementeras för att färre personer ska smittas med hiv inom Sverige och EU?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:407 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



PAGE

2


Dnr S2017/07060/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:407 av Margareta Cederfelt (M) Ökat antal hivpositiva i Europa

Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att bidra till att ECDC:s och WHO:s rekommendationer implementeras för att färre personer ska smittas med hiv inom Sverige och EU.

Sverige har sedan 2006 haft en nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) och har som land varit mycket framgångsrikt i kampen mot hiv/aids. Redan hösten 2016 uppnådde Sverige, som ett av de första länderna i världen, UNAIDS:s så kallade 90-90-90-mål. Talen står för att 90 procent av de som bär på hivinfektion ska känna till sin diagnos, att 90 procent av dem som känner till sin status får behandling och att 90 procent av dem som får behandling ska ha omätbara virusnivåer i blodet.

Med de förändringar som skett i situationen avseende hiv/aids, bland annat relaterat till mer effektiv behandling, har det funnits behov av att uppdatera strategin. Regeringen har därför tagit fram en ny strategi som beslutades den 30 november (S2017/06893/FS).

Den nya strategins övergripande mål för samhällets insatser är att begränsa spridning av hiv och andra sexuellt överförda och blodburna infektioner, samt begränsa konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och den enskilde. Det övergripande målet har tre delmål, varav ett är att tidigt identifiera och behandla hivinfektion. De andra delmålen är att behovs- och kunskapsbaserade hälsofrämjande och förebyggande

insatser når relevanta målgrupper, såväl som hela befolkningen, samt att stigma och diskriminering relaterad till hivinfektion minimeras, och

att personer som lever med hivinfektion kan berätta om sin infektion

utan oro för att särbehandlas. Långsiktigt förebyggande arbete är en av strategins utgångspunkter.

Regeringen avser att ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en plan och indikatorer för att följa upp den nya nationella strategin och dess mål, som gäller till år 2030.

Precis som Margareta Cederfelt skriver har en stor andel av de som diagnosticeras med hivinfektion i Sverige smittats i andra länder. Internationellt samarbete är avgörande för att kunna förebygga och minska konsekvenserna av hivinfektion och andra smittsamma sjukdomar. Sverige är en del av den internationella gemenskapen och deltar och stödjer aktivt FN:s, WHO:s och EU:s deklarationer och arbete inom området. Sverige är i flera avseenden ledande i det internationella samarbetet och en stor bidragsgivare till UNAIDS. För närvarande deltar vi t.ex. i en nyetablerad kommission med fokus på prevention och minskat antal nysmittade. Kommissionen har initierats av UNAIDS och UNFPA gemensamt.

Ett mål vi är överens om internationellt är att stoppa utbredningen av aids till 2030. Där är Sverige redo att fortsätta bidra.

Stockholm den 13 december 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.