Ökad utsatthet
Skriftlig fråga 2016/17:1729 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-07-11
- Överlämnad
- 2017-07-11
- Sista svarsdatum
- 2017-07-25
- Svarsdatum
- 2017-08-04
- Besvarad
- 2017-08-04
- Anmäld
- 2017-08-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Utsattheten ökar runt om i Sverige. Enligt uppgifter har antalet ”särskilt utsatta” områden i Sverige ökat från 15 till 23 mellan 2015 och 2017. Det handlar bland annat om narkotikahandel, gängkriminalitet, social oro, parallella samhällen med sin egen ”rättsskipning”, svårigheter för polisen och ambulanspersonal att fullfölja sina uppdrag och religiös extremism.
Utvecklingen går åt starkt fel håll. Detta förefaller emellertid regeringen och statsrådet Anders Ygeman inte hålla med om: ”Det finns många förklaringar till detta. Polisen gör en mer högupplöst studie än tidigare och vissa områden har delats upp i flera”, säger statsrådet. Han säger samtidigt att han vill se större förebyggande sociala insatser och en bred myndighetssamverkan (Dagens Nyheter den 12 juni).
Det behövs verkligen bland annat en långsiktig nationell handlingsplan för landets socialsekreterare och socialtjänsten som helhet. Det visar utvecklingen av fler och växande särskilt utsatta områden och fler utsatta människor. En sådan handlingsplan för socialtjänsten har regeringen emellertid hittills avvisat. Socialtjänsten är i kris. Nationellt ledarskap behövs. Regeringen förefaller vara oförberedd på denna utveckling.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Vilken analys gör regeringen och statsrådet av att antalet särskilt utsatta områden har ökat under de senaste två åren och vilka nya konkreta åtgärder anser statsrådet bör vidtas för att socialtjänsten ska kunna bidra till att genomföra större förbyggande sociala insatser?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1729 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/04066/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1729 av Cecilia Widegren (M) Ökad utsatthet
Cecilia Widegren har frågat mig om vilken analys jag och regeringen gör av att antalet särskilt utsatta områden har ökat under de senaste två åren, samt vilka nya konkreta åtgärder jag anser bör vidtas för att socialtjänsten ska kunna bidra till att genomföra större förebyggande sociala insatser.
Polismyndigheten publicerade den 21 juni 2017 en uppdaterad nationell lägesbild om utvecklingen i utsatta områden. 23 områden bedöms vara särskilt utsatta, vilket är en ökning från förra året då 19 områden identifierades. Ökningen förklaras främst bero på att polisen nu har en fördjupad kunskap om problematiken i de aktuella områdena, snarare än att läget har försämrats sedan förra året (Utsatta områden – Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen, juni 2017).
Utvecklingen i särskilt utsatta områden är en komplex fråga och har många olika orsaker och förklaringar. Flera samhällsaktörer har ansvar för att vända på situationen, inte minst i det brottsförebyggande arbetet. Socialtjänsten är en av dem. Regeringen har även initierat ett långsiktigt reformprogram mot segregation där det bland annat ingår riktade insatser som ska lyfta socialt utsatta områden. Arbetet pågår med att inrätta en myndighet på området.
Regeringen beslutade i april i år om en översyn av socialtjänstlagen. Med översynen vill regeringen bland annat åstadkomma bättre förutsättningar för en hållbar socialtjänst som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och minskar behovet av individuella insatser. Detta innebär en socialtjänst som dels ger möjlighet till tidiga, långsiktiga och förebyggande insatser och trygghetsskapande arbete, dels som stärker socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen. Översynen har just inletts och ska vara slutförd senast december 2018.
Vidare satsar regeringen en miljard på den sociala barn- och ungdomsvården från 2016 till och med 2019. Satsningen går framför allt till att stärka upp bemanningen inom socialtjänsten, men också för att fortsätta arbetet med kompetens och kvalitetsutveckling. Det främsta syftet är att stärka stödet till barn och unga i utsatthet. Viktiga åtgärder som vidtagits är:
uppdrag till den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården, som har fått förlängt mandat fram till dec. 2017,
uppdrag till Statens Skolverk och Socialstyrelsen att genomföra ett treårigt utvecklingsarbete för att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.
Andra relevanta åtgärder som berör socialtjänstens ansvarsområde är uppdraget till den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism samt Socialstyrelsens regeringsuppdrag inom samma område. Regeringen har också gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja genomförande och uppföljning av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Uppdraget rör tre områden inom socialtjänsten, kunskap om förekomst om våld, våldsrelaterade insatser samt kompetensstöd respektive metodutveckling för vård- och omsorgspersonal.
Stockholm den 3 augusti 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.