Nordiskt samarbete kring färdtjänsten

Skriftlig fråga 2016/17:1780 av Lars Mejern Larsson (S)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

Den gångna veckan besökte jag ett par i Torsby i Värmland. Mannen hade drabbats av en stroke och var delvis förlamad. På Teneriffa finns en terapi som för honom fungerade bra och paret brukade därför åka dit med flyg från Landvetter i Göteborg. Egentligen hade resan kunnat underlättas om de istället flugit från Gardermoens flygplats i Oslo som ligger betydligt närmare Torsby. Färdtjänsten kör dock inte från Torsby till Gardermoen då det ligger i Norge, trots att det skulle underlätta resan för kunden och sannolikt varit mindre resurskrävande för färdtjänstbolaget.

Det nordiska samarbetet utvecklades ju för att underlätta för de nordiska medborgarna att resa mellan länderna, ta arbete i ett grannland och generellt främja utbyte. Det måste även gälla personer med funktionsnedsättning. För personer i gränsbygder som Värmland eller Öresundsområdet är möjlighet att smidigt korsa gränsen centralt.

Det finns en lag (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster. Konventionens syfte är att underlätta rörligheten i Norden. Den trädde i kraft år 1996. Enligt konventionen ska kommunerna i gränsområdena mellan de nordiska länderna samarbeta för att göra det möjligt för personer med funktionshinder att resa med hjälp av färdtjänst till en grannkommun i ett annat land, på samma sätt som man kan göra till en kommun innanför det egna landets gränser. Kommuner och landsting får dock själva fatta de beslut och ingå de överenskommelser som rör konventionen. Uppenbarligen finns fortfarande brister vad gäller detta.

Avser utrikesministern, i egenskap av Nordenminister, vidta åtgärder för att förbättra möjligheterna att använda färdtjänst även över gränsen till annat nordiskt land?