Nolltolerans mot brott
Skriftlig fråga 2017/18:640 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-23
- Överlämnad
- 2018-01-24
- Anmäld
- 2018-01-25
- Svarsdatum
- 2018-01-31
- Sista svarsdatum
- 2018-01-31
- Besvarad
- 2018-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den dåliga integrationen i Sverige har de senaste åren varit ett hett ämne i den offentliga debatten, inte minst efter flyktingkrisen 2015, men även i samband med att antalet no go-zoner ökat. Gängkriminalitet, skjutningar, bombdåd och våldtäkter har blivit något vi fått läsa om allt oftare i tidningarna, och inom polisen ser vi en myndighet i kris. Diverse förslag från Sverigedemokraterna har under åren landat på riksdagens bord, där partiet kraft betydligt hårdare tag mot kriminella och ett starkare skydd för brottsoffer, dock med ganska lite gehör.
SVT:s Agenda har låtit intervjua den prisbelönta borgmästaren i den belgiska staden Mechelen, som lyckats vända trenden med omfattande gängkriminalitet, inbrott, personrån och butiksrån i en av de värst drabbade städerna i Belgien. Receptet på denna framgång handlar om såväl polisiära som sociala insatser, och man har utfärdat en uttalad nolltolerans mot brott. Hundratals övervakningskameror har installerats och polisnärvaron har ökat.
Utvecklingen i Sverige är enligt såväl undertecknad som för många andra oerhört dyster, men det finns hopp.
Med anledning av detta exempel önskas justitie- och inrikesminister Morgan Johansson svara på följande fråga:
Arbetar ministern med att följa exemplet med hur Mechelen har lyckats vända den fruktansvärda utvecklingen av brott, och vilka nya åtgärder mot brott kan riksdagen väntas få se på riksdagens bord?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:640 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Ju2018/00659/POL
Justitiedepartementet
Justitie- och inrikesministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:640 av Markus Wiechel (SD)
Nolltolerans mot brott
Markus Wiechel har frågat mig om jag arbetar med att följa exemplet med hur Mechelen i Belgien har lyckats vända utvecklingen av brott, och vilka nya åtgärder mot brott riksdagen kan väntas få se på sitt bord.
Ökad polisnärvaro, förstärkt kameraövervakning, förebyggande arbete och ett brett och samordnat arbete mot segregation är åtgärder som har lyfts fram som framgångsrika i Mechelen.
Det är regeringens övertygelse att det för att skapa ett tryggt samhälle behövs såväl en aktiv och inkluderande välfärdspolitik som ett strategiskt och målmedvetet brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Ett effektivt rättsväsende med kraftfulla verktyg mot brott är en central del av det.
Regeringen genomför nu en historisk satsning på polisen som innebär att fler poliser kan anställas. Vi har målsättningen att öka antalet polisanställda med 10 000 till 2024. Samtidigt vidtar vi åtgärder för att få fler poliser att stanna kvar i yrket genom förbättrad arbetsmiljö och fler karriärvägar.
Den här perioden har inneburit ett genombrott vad avser kameraövervakning. Just nu sitter det fler kameror uppe än någonsin tidigare. Vi vill förenkla kameraanvändningen på brottsutsatta platser ytterligare och planerar därför att inom kort presentera ett förslag till en ny lag.
Under mandatperioden har regeringen skärpt ett stort antal straffrättsliga bestämmelser, bland annat mer än 30 stycken relaterade till den organiserade brottsligheten. Det gäller bland annat bestämmelser om narkotikabrott, grovt olaga hot, grov och synnerligen grov misshandel, grovt rån och vapenbrott. Vi har i lagrådsremisser även föreslagit skärpta straffrättsliga bestämmelser i sexualbrottslagstiftningen samt mot människohandel och annan exploatering av utsatta personer.
Regeringen fokuserar även på att utveckla det brottsförebyggande arbetet, inte bara inom rättsväsendet utan också hos andra berörda aktörer som kommunerna, näringslivet och civilsamhällets organisationer. Vi har tagit fram ett brottsförebyggande program med gemensamma målsättningar för alla politikområden och förstärkt det nationella och regionala stödet till det lokala brottsförebyggande arbetet. Regeringen har också stärkt förutsättningarna för ett mer effektivt, samordnat och långsiktigt förebyggande arbete mot extremism genom att inrätta ett permanent center vid Brottsförebyggande rådet.
Vi bedriver också ett aktivt arbete för att lyfta socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. I regeringens reformprogram för minskad segregation ingår att bekämpa brottsligheten som ett prioriterat område. Genom inrättandet av Delegationen mot segregation förbättras samverkan och samordningen av arbetet. Vi gör också en stor ekonomisk satsning för att stärka kommunernas eget arbete i socioekonomiskt eftersatta kommuner och områden.
Regeringen har således vidtagit en mängd åtgärder som ligger i linje med det arbete som bedrivits i Mechelen. Vi kommer fortsätta att bedriva ett brett arbete för att både komma åt de grundläggande orsakerna till brottslighet och stärka samhällets förmåga att förebygga och beivra brott.
Regeringen arbetar för tillfället bland annat med att ta fram åtgärder mot välfärdsbrottslighet och förslag som syftar till att åstadkomma ett skärpt straff för mord genom en ökad användning av livstids fängelse. Regeringen bereder även förslag som rör nya påföljder för unga. Utöver detta har en utredare nyligen getts i uppdrag att se över möjligheterna till ytterligare straffrättsliga åtgärder mot organiserad tillgreppsbrottslighet.
För att stärka det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal har Blåljusutredningen nyligen lämnat förslag om bland annat ett nytt brott, blåljussabotage.
Samtidigt vidtar regeringen ett stort antal åtgärder för att skapa goda levnadsvillkor för Sveriges alla invånare. ”Bygg ett samhälle som alla känner att de tillhör” har borgmästaren i Mechelen sagt. ”Ett Sverige som håller ihop”, säger vi.
Stockholm den 31 januari 2018
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.