Nedläggningshot mot akutsjukhus i allmänhet och sjukhuset i Kristianstad i synnerhet
Skriftlig fråga 2016/17:179 av Anette Åkesson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2016-10-20
- Överlämnad
- 2016-10-21
- Anmäld
- 2016-10-25
- Sista svarsdatum
- 2016-11-02
- Svarsdatum
- 2016-11-09
- Besvarad
- 2016-11-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Svensk hälso- och sjukvård visar på goda resultat för de som får tillgång till den men vi har långa väntetider jämfört med andra länder inom EU och OECD. Sedan Socialdemokraterna och Miljöpartiet avskaffade alliansregeringens kömiljard har vårdköerna återigen ökat. Nu finns det därför stora problem med tillgängligheten på flera av Sveriges akutsjukhus. S-MP-regeringen och statsrådet verkar nöjda med situationen, trots att köerna ökar och patienterna får vänta allt längre.
I höstens propositionslista presenterar regeringen och det ansvariga statsrådet Gabriel Wikströms (S) inga konkreta förslag på åtgärder för att förbättra tillgängligheten inom sjukvården. I stället läggs det tid och kraft på att förbereda en regionreform. I samband med att Sverige ska omorganiseras i färre regioner verkar Gabriel Wikström anse att vi har för många akutsjukhus. I en intervju i vårdtidningen Dagens Medicin i somras menade Gabriel Wikström att det kan ske ett flertal nedläggningar av akutsjukhus i samband med regeringens kommande regionreform.
”Men han tror att de nya storregionerna kan komma att lägga ner ett antal akutsjukhus när en regionreform är genomförd”, skriver man om det ansvariga statsrådet Wikström i en intervju i tidningen Dagens Medicin sommaren 2016.
Det är i sig oroväckande att regeringen avser att genomföra en ifrågasatt regionreform. Större regioner löser inte sjukvårdens problem, snarare riskerar problemen för patienterna förvärras genom att antalet akutsjukhus blir färre.
Frågan är vilka akutsjukhus Gabriel Wikström anser skulle kunna läggas ned. Ännu har statsrådet inte lämnat något besked om detta varför sjukhuset i Kristianstad måste anses vara hotat av nedläggning.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
Avser statsrådet att verka för en nedläggning av akutsjukhuset i Kristianstad och hur avser statsrådet i sådant fall motverka orimliga väntetider för patienterna i nordöstra Skåne?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:179 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
PAGE
2
Dnr S2016/06601/FS Dnr S2016/06644/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på frågor 2016/17:179 av Anette Åkesson (M) Nedläggningshot mot akutsjukhus i allmänhet och sjukhuset i Kristianstad i synnerhet, 2016/17:190 Akutsjukhus i Dalarna av Ann-Britt Åsebol (M)
Anette Åkesson och Ann-Britt Åsebol har frågat mig om jag avser att verka för en nedläggning av akutsjukhus i landet och hur jag i sådant fall avser motverka orimliga väntetider för patienterna. Jag besvarar frågorna i ett samlat svar.
Som jag vid tidigare tillfällen har påtalat finns det inte någon koppling mellan regionfrågan som sådan och antalet sjukhus i Sverige. Vilka sjukhus och hur många de ska vara är en fråga för landstingen att besluta om, såväl i dag som efter en regionreform.
När det gäller frågan om tillgänglighet och köer är detta ett mångfacetterat område. Den nationella samordnaren för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården bedömer att primärvården behöver stärkas och få ett tydligare uppdrag så att fler människor kan få sina huvudsakliga vårdbehov tillgodosedda på denna vårdnivå. Jag delar utredarens bedömning och menar att det skulle underlätta ett snabbt och nära omhändertagande och i flera fall leda till minskade behov av sjukhusvård. Utredningens förslag bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
En stor utmaning som hälso- och sjukvården möter handlar om att tillgodose behovet av kompetenta medarbetare, samt att använda medarbetarnas kompetens på bästa sätt. Detta är en avgörande fråga för att förbättra vården, och inte minst för att förbättra tillgängligheten. Problem med kompetensförsörjningen minskar vårdens kapacitet och därmed tillgängligheten. Omvänt kan förbättringar också öka tillgängligheten.
Regeringen har, förutom en särskild professionsmiljard och en till den kopplad överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, gett flera myndigheter i uppdrag att se över och lämna förslag inom centrala områden såsom bättre data för planering av kompetensförsörjning, ledarskap och bred samverkan mellan viktiga aktörer.
Regeringen genomför också ett flertal andra satsningar för att förbättra vården. De generella statsbidragen till landstingen höjs. Stora investeringar görs i kvinnors hälsa, insatser för att möta den psykiska ohälsan samt för att göra cancervården mer tillgänglig och jämlik.
Det är min uppfattning att färre och starkare regioner är en viktig förutsättning för att svensk hälso- och sjukvård ska utvecklas på ett positivt sätt. Det är av stor vikt för att kunna upprätthålla och utveckla hög kompetens i alla delar av landet och det är nödvändigt för att alla ska ha likvärdig tillgång till vård oavsett var i landet man bor.
Svaret överensstämmer i huvudsak med tidigare lämnade svar på frågorna 102, 167, 171, 172 och 173.
Stockholm den 9 november 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.