Nationellt tiggeriförbud

Skriftlig fråga 2017/18:838 av Tomas Tobé (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-23
Överlämnad
2018-02-26
Anmäld
2018-02-27
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)

 

Tiggeriet är sedan flera år tillbaka utbrett i hela Sverige. Tiggeriet för med sig social utsatthet men är också förenat med utnyttjande och brottslighet. Polisens bedömning är att det finns flera grupperingar som tigger i Sverige och som styrs av kriminella aktörer.

Det förekommer också uppgifter om att grupperingar tar betalt för och styr över användningen av offentliga platser för tiggeri. Senast för några dagar sedan kunde vi läsa i Upsala Nya Tidning om hur Uppsala är uppdelat i tre områden, som styrs av personer från tre olika delar av Rumänien. Tidningen har tidigare skrivit om att tiggare i Uppsala tvingas att betala ”hyra” för att få tigga på vissa platser. I dagsläget ska hyran vara 100–150 kronor per dag. Om privatpersoner på detta sätt tar betalt för användandet av allmän mark är det allvarligt.

Regeringen har hittills inte gjort mycket för att komma till rätta med det utbredda tiggeriet. Moderaterna anser att det behövs ett nationellt tiggeriförbud, och vi har också signalerat en vilja att nå bred enighet kring ett sådant förbud.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:

 

Anser inte ministern mot bakgrund av den utsatthet och de problem som tiggeriet är förenat med att det behövs ett nationellt tiggeriförbud?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:838 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)



Ju2018/0

1365

/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och

i

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:838 av Tomas Tobé (M) Nationellt tiggeriförbud

Tomas Tobé har frågat mig om jag inte anser att det mot bakgrund av den utsatthet och de problem som tiggeriet är förenat med behövs ett nationellt tiggeriförbud.

Det är en polisiär uppgift att övervaka den allmänna ordningen och att ingripa när personer begår brott, uppträder ordningsstörande eller skräpar ner.

Det är helt oacceptabelt att människor som är utsatta på grund av fattigdom och diskriminering utnyttjas eller blir utsatta för brott.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa utsatthet, för att stärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel och exploatering samt för att underlätta för polisen och andra myndigheter att agera mot den brottslighet som förekommer i samband med tiggeriet.

Under 2015 tillsatte regeringen en nationell samordnare i frågor som rör utsatta EU-medborgare. Länsstyrelsen i Stockholms län fick året efter i uppdrag att fortsätta utveckla samverkan och samordna det arbete som bedrivs i landet gällande målgruppen. Uppdraget har nu förlängts till och med 2019.

Regeringen överlämnade förra året till riksdagen en proposition med förslag på en ny form av särskild handräckning. De nya reglerna om avlägsnande, som trädde i kraft den 1 juli 2017, innebär att det har blivit lättare för bl.a. markägare att få tillbaka besittningen till sin mark där personer bosatt sig utan tillstånd. Regeringen kommer att följa upp myndigheternas hantering av otillåtna bosättningar, men redan nu finns indikationer på att reformen har fått avsedd effekt.

Den 6 mars 2018 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering. Förslagen innebär bl.a. att straffbestämmelsen om människohandel ges en tydligare brottsbeskrivning, att barn får ett ännu starkare skydd och att minimistraffet för människohandel, mindre grovt brott, skärps till fängelse i sex månader. Dessutom föreslås ett helt nytt brott, människoexploatering, som uttryckligen straffbelägger exploatering av personer i tiggeri. Detta förslag innebär ett starkare straffrättsligt skydd t.ex. för de fall där personer som lever under ekonomiskt svåra förhållanden otillbörligt förmås lämna ifrån sig vad de tiggt ihop eller betala för något som egentligen är gratis, såsom en plats att tigga på i det offentliga rummet. Förslagen är avsedda att träda i kraft den 1 juli 2018.

Stockholm den 7 mars 2018

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.