Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism
Skriftlig fråga 2016/17:587 av Andreas Norlén (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-22
- Överlämnad
- 2016-12-22
- Svarsdatum
- 2017-01-09
- Sista svarsdatum
- 2017-01-09
- Anmäld
- 2017-01-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Det har under en tid riktats hård kritik mot den nationella samordnaren mot våldbejakande extremism och den stödlinje som har drivits i samarbete med Röda Korset. Som framkommit i medierna har situationen på kansliet hos samordnaren varit kaotisk; utöver detta har stödlinjens instruktioner varit bristfälliga från samordnarens sida. Som framgår av utredningsbetänkandet Värna demokratin mot våldsbejakande extremism (SOU 2016:92) ska stödlinjen i stället övergå i en så kallad oroslinje, i samarbete med Rädda Barnen. Därutöver har rutinerna för hur information om brott ska föras vidare till Säkerhetspolisen och Polismyndigheten varit alltför bristfälliga hos myndigheten.
Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke:
Hur avser ministern att i framtiden säkerställa att samordnaren följer regeringens direktiv?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:587 besvarad av Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)
Dnr Ku2016/02909/D | ||
Kulturdepartementet |
Kultur- och demokratiministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:587 av Andreas Norlén (M) Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism
Andreas Norlén har frågat mig hur jag i framtiden avser att säkerställa att samordnaren följer regeringens direktiv.
Enligt regeringens kommittédirektiv till den nationella samordnaren är samordnarens huvuduppdrag att stärka och stödja samverkan i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå. Samordnaren ska även verka för att kunskapen om våldsbejakande extremism ökar och att förebyggande metoder utvecklas. I dessa delar är regeringens bedömning att samordnaren tillsammans med berörda kommuner och myndigheter åstadkommit väldigt mycket sedan kommittén påbörjade sitt arbete 2014. Samordnaren har i princip besökt alla Sveriges 290 kommuner. I juni 2016 hade samordnaren genomfört riktade utbildningsinsatser om våldsbejakande extremism vid mer än 200 tillfällen för totalt ca 20 000 deltagare. Samordnarens undersökning från mars 2016 visar att 61 procent av kommunerna har utvecklat eller är på väg att utveckla sitt förebyggande arbete.
På nationell nivå har arbetet i samordnarens referensgrupp med myndigheter bidragit till en större samsyn om vad det förebyggande arbetet innebär i praktiken. Diskussionerna i referensgruppen har fungerat som viktigt underlag för regeringen och föranlett flera regeringsuppdrag. Just nu arbetar mer än 15 myndigheter aktivt med insatser mot våldsbejakande extremism. Regeringen har också ökat anslagen för att det civila samhällets organisationer ska kunna söka medel för att utveckla nya verksamheter. Parallellt med denna satsning har samordnaren även förstärkt kansliet för att utveckla samverkan med och stödja det civila samhället i arbetet mot våldsbejakande extremism. Under 2017 planerar samordnaren att förstärka arbetet på regional nivå genom besök och utbildningsinsatser vid samtliga av Sveriges 21 länsstyrelser.
Huvudskälet till att regeringen gav den nationella samordnaren i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet med en nationell stödtelefon var att det saknades en särskilt utpekad nationell aktör dit anhöriga och andra kan vända sig om de upptäcker att någon i deras närhet riskerar att dras in i eller redan är aktiv i en våldsbejakande extremistisk rörelse. Eftersom en nationell stödlinje mot våldsbejakande extremism aldrig tidigare funnits i Sverige bedömde regeringen det som viktigt att stödtelefonen utformades som en pilotverksamhet. I kommittédirektivet till samordnaren är regeringen tydlig med att en utvärdering bör göras när verksamheten har varit igång minst ett år.
Regeringen har nu med hjälp av Statskontoret utvärderat pilotverksamheten. Utvärderingen visar att regeringens bedömning av anhörigas behov av stöd var korrekt. Trots otillräcklig marknadsföring har 61 anhöriga nått fram till personal inom Röda Korset under perioden november 2015–november 2016. De som har nått fram har fått någon att prata om sin oro med. Det är beklagligt att samordnaren har brustit i kommunikationen med Röda Korset om detta uppdrag och inte har tagit fram rutiner för verksamheten i enlighet med direktivet. Mitt departement har haft dialog med samordnaren om dessa brister och kommer att följa arbetet noga framöver.
Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism kommer att vara fortsatt högt prioriterat av regeringen under 2017. Antalet myndigheter, kommuner och organisationer som deltar i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism har aldrig varit större till antalet. Med Anna Carlstedt, den nya nationella samordnaren, på plats är jag övertygad om att vi kan ta nästa steg i det arbetet för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism och minska dragningskraften och rekryteringen till extremistiska grupperingar i och utanför Sverige.
Stockholm den 5 januari 2017
Alice Bah Kuhnke
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.