Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

narkotikabekämpning

Skriftlig fråga 1999/2000:1404 av Johansson, Kenneth (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-09-06
Besvarad
2000-09-18
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 september

Fråga 1999/2000:1404

 av Kenneth Johansson (c) till justitieminister Laila Freivalds om narkotikabekämpning

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning presenterade nyligen en rapport om tendenser i drogutvecklingen under våren (CAN:s rapporteringssystem om droger, CDR, Tendenser under våren 2000). Enligt den rapporten redovisar 14 av de 22 polisenheter som svarat att färre personer arbetade med narkotikabekämpning än ett halvår tidigare.

Med tanke på den mycket oroande redovisningen i CAN:s tendensrapport, om att narkotikabruket ökar och dessutom kryper ned i åldrarna, är det naturligtvis oacceptabelt om polisens insatser för att bekämpa narkotikabrottsligheten har minskat. Polisens resurser och insatser borde självfallet i stället ha utökats.

Jag vill fråga justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att intensifiera bekämpningen av narkotikabrottsligheten?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1404 besvarad av

den 18 september

Svar på fråga 1999/2000:1404 om narkotikabekämpning

Justitieminister Laila Freivalds

Kenneth Johansson har frågat vilka åtgärder jag avser vidta för att intensifiera bekämpningen av narkotikabrottsligheten.

Kenneth Johanssons fråga är föranledd av uppgifter i en av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning nyligen presenterad rapport (CAN:s rapporteringssystem om droger, CDR, Tendenser under våren 2000). I rapporten sägs att 14 av 22 svarande polisenheter uppgett att de under det senaste halvåret av bl.a. organisatoriska skäl dragit ned på den personal som arbetar med narkotikabekämpning. Kenneth Johansson anser att utvecklingen inom polisen borde vara en annan, då det i CAN:s rapport konstateras att narkotikabruket ökar och kryper ned i åldrarna.

När Kenneth Johansson hänvisar till CAN:s rapport nämner han inte att där också sägs att polisens arbete mot narkotika har ökat vid sex av landets polismyndigheter, bl.a. genom att utbildningssatsningar genomförts, gatulangningsgrupper bildats och särskilda handlingsplaner tagits fram. Landets polismyndigheter har också lagt ned stor kraft på att finna lämpliga organisatoriska former för en effektiv narkotikabekämpning. De flesta av dem har organiserat narkotikabekämpningen i en myndighetsgemensam enhet för den grova brottsligheten och gatulangningsgrupper eller liknande grupper för bekämpningen på gatunivå. Dessutom bedrivs inom närpolisorganisationen såväl förebyggande arbete som spaning och utredning av narkotikabrottslighet på gatunivå.

Rikspolisstyrelsen anser att insatser mot olovligt bruk av narkotika och langning på gatunivå har varit effektiva metoder särskilt när det gäller att tidigt upptäcka dem som börjat använda narkotika, att klara upp såväl narkotikabrott som annan brottslighet och tidigt upptäcka och avbryta missbruk bland ungdomar och personer som strax efter tonåren börjat använda narkotika.

Regeringen tillkallade 1998 en narkotikakommission med huvuduppgift att lägga fram förslag för att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för samordnade och intensifierade insatser mot narkotikamissbruket (dir. 1998:18). Uppdraget omfattar såväl insatser för att förebygga narkotikamissbruk och rehabilitera missbrukare som rättsväsendets och tullens arbete med narkotikabekämpningen. Narkotikakommissionen avser att slutredovisa sitt uppdrag före utgången av år 2000.

Det bör också nämnas att det i Socialdepartementet sedan 1997 finns en nationell ledningsgrupp med uppgift att samordna och stödja ett förstärkt långsiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete. I syfte att pröva nya metoder för att stärka unga människors vilja och förmåga att avstå från narkotika och skjuta upp alkoholdebuten har ledningsgruppen tagit initiativ till ett antal projekt av nationellt intresse. En annan gemensam utgångspunkt är att aktivt söka engagera ungdomarna själva och utgå ifrån deras egna erfarenheter och uppfattningar. Regeringen disponerar årligen 27,5 miljoner kronor för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder att användas i bl.a. detta arbete.

Som en följd av regeringens ekonomiska vårproposition har riksdagen beslutat om att rättsväsendet ska tillföras 1 miljard kronor 2001, 1,5 miljarder kronor 2002 och 1,6 miljarder kronor 2003. Därtill får polisen ytterligare 200 miljoner kronor redan innevarande år. Det är den enskilt största satsningen på rättsväsendet någonsin. Den kraftiga ekonomiska satsning som nu görs på polisen och de övriga rättsvårdande myndigheterna kommer att ge dem goda förutsättningar att kunna bedriva ett effektivt och konstruktivt arbete, bl.a. när det gäller att förebygga och bekämpa narkotikabrottsligheten.

I övrigt kommer regeringen att avvakta resultatet av Narkotikakommissionens arbete innan den tar ställning till om ytterligare åtgärder på det narkotikapolitiska området behövs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.