Miljösmarta hastighetsbeslut

Skriftlig fråga 2016/17:1084 av Cecilia Widegren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-03-21
Överlämnad
2017-03-22
Anmäld
2017-03-23
Sista svarsdatum
2017-03-29
Svarsdatum
2017-03-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljöminister Karolina Skog (MP)

 

Att kunna färdas över landsbygden innebär för unga människor en ökad frihet. Det är inte alltid kollektivtrafiken räcker till utanför tätorter. Därför är ungas tillgång till komplement till dessa färdmedel avgörande för deras möjligheter att förverkliga sina drömmar, utveckla fritidsintressen och jobba extra utöver studier, såsom på sportlov, påsklov och sommarlov.

Nu ska nya besiktningskrav för A-traktorer börja gälla från och med år 2018. Hittills har A-traktorer inte behövt besiktigas efter den registreringsbesiktning som görs när fordonen ska tas i bruk första gången, men från det att de nya kraven börjar gälla ska A-traktorer besiktigas vartannat år, med undantag för de fyra första åren efter det att fordonet registreringsbesiktigats första gången.

De nya kraven på kontinuerlig besiktning är ur trafiksäkerhetshänseende och i fråga om säkerhet för de unga en förbättring. Men samtidigt borde regeringen även göra det möjligt att komplettera dessa ökade trafiksäkerhetskrav med ökade tillåtna hastigheter. Alltför länge har till exempel A-traktorer och epatraktorer inte kunnat framföras mer än i 30 kilometer i timmen. Samtidigt är det däremot tillåtet att framföra ekipage med lantbrukstraktor på upp till 60 ton i 40 kilometer i timmen. Sett till trafiksäkerhet för föraren blir det därtill svårmotiverat att en betydligt mer krockkänslig mopedbil eller EU-moped får framföras i upp till 45 kilometer i timmen, när A-traktorer och epatraktorer är mycket längre.

I samband med tillämpningen av de nya besiktningsreglerna bör man även se över reglerna för hur A-traktorerna ska strypas. För att värna om miljön och maskinerna måste en lösning finnas som medför att man inte behöver köra på fullt varvtal för att uppnå den tillåtna maxhastigheten. Nuvarande lösning med höga varvtal för låg effekt sliter onödigt mycket på motorer, medför ljudföroreningar, drar mer bränsle än nödvändigt och påverkar på så vis miljön på ett sätt som går att undvika.

A-traktorn har stor betydelse för många unga och kan vara det transportmedel man tar till skola, jobb eller fritidssysselsättning. Genom att endast skärpa kraven och inte komma med förslag för att väga upp dessa skärpningar begränsar regeringen landets unga, inte minst på landsbygden.

Dagens fulla varvtal sliter onödigt på motorer, medför ljudföroreningar, drar mer bränsle och påverkar miljön på ett sätt som skulle kunna undvikas. Sammanfattningsvis finns här utrymme för mer klimatsmarta miljöbeslut för de unga på landsbygden som både värnar miljö och som använder sig av fordon som A- eller EPA-traktorer.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

 

Vilka initiativ är ministern beredd att ta inom sitt ansvarsområde i regeringen för att de unga på landsbygden, som både värnar miljön och som använder sig av fordon som A- eller EPA-traktorer, ska kunna bli en generation som bidrar till en bättre miljö och klimat?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:1084 besvarad av Statsrådet Anna Johansson (S)

Dnr N2017/02310/MRT

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:1084 av Cecilia Widegren (M) Miljösmarta hastighetsbeslut

Cecilia Widegren har frågat miljöminister Karolina Skog om vilka initiativ ministern är beredd att ta inom sitt ansvarsområde i regeringen för att de unga på landsbygden, som både värnar miljön och som använder sig av fordon som A- eller epatraktorer, ska kunna bli en generation som bidrar till bättre miljö och klimat. Frågan har överlämnats till mig.

En fungerande kollektivtrafik i hela landet är en viktig del i regeringens arbete mot målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. I infrastrukturpropositionen föreslog regeringen att de ekonomiska ramarna ska öka med drygt 100 miljarder kronor jämfört med tidigare planperiod. De nya ramarna innehåller betydande tillskott till vidmakthållandeåtgärder men också en ökad ram för utvecklingsåtgärder. Detta är nödvändigt för att klara strategiska investeringar i infrastruktur som förbättrar möjligheterna för människor att leva i hela landet och pendla till jobben, samt möjliggör bättre fungerande godstransporter och bidrar till att nå miljömålen.

Regeringen har även genomfört satsningar på totalt ca 850 miljoner kronor under perioden 2016–2019 för att främja kollektivt resande i landsbygd. Däri ingår bland annat ett uppdrag till Statens väg- och transportforskningsinstitut för att genomföra en studie om effektiva och innovativa lösningar för att öka möjligheterna att resa kollektivt på landsbygden. Exempel på områden för uppdraget kan vara samåkning, anropsstyrd trafik och bilpooler. Utöver det har även en satsning om 200 miljoner kronor per år under perioden 2016–2019 genomförts för att stärka underhåll av infrastrukturen i landsbygden.

A-traktorer är vanliga i Sverige och fyller ett behov för många personer, inte minst ungdomar. Sverige har i dag högt ställda trafiksäkerhetskrav. Trafiksäkerhet är en prioriterad fråga för regeringen och det innebär ett fortgående arbete med nollvisionen som grund. För att trafiksäkerheten ska kunna upprätthållas krävs bland annat att fordon som förs i trafik är säkra. Fordon som får föras i högre hastigheter än A-traktorer och epatraktorer måste uppfylla högre trafiksäkerhetskrav. I nuläget avser jag inte ta några initiativ avseende hastighetsbegränsningen för fordon såsom A-traktorer eller epatraktorer.

Den konstruktiva hastigheten för A-traktorer regleras på föreskriftsnivå genom Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:19) om bil ombyggd till traktor samt bil ombyggd till motorredskap klass II. Transportstyrelsen, som nu har ansvar för frågan, har identifierat behovet av att modernisera dessa föreskrifter med hänsyn till buller och miljö och har för avsikt att se över föreskrifterna.

Stockholm den 31 mars 2017

Anna Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.